En uppföljning till föregående inlägg. Bushadministrationens tänkande var tydligen inte bara kortsynt utan också förvrängt.
-
Ett år för sent
Ska man gå i krig gäller det att tänka en liten bit längre än näsan räcker. Annars får man ställa sig sådana här frågor när kriget borde varit avslutat:
”Is our current situation such that ’the harder we work, the behinder we get’?”
Att frågorna ställs antyder att det nu pågår någon form av tanke-verksamhet i Donald Rumsfelds huvud. Om man ska känna hopp eller fasa inför detta tecken kan jag dock inte avgöra.
3 svar till ”Ett år för sent”
-
Det skrivs en hel del om detta i den amerikanska konservativlibertära bloggscenen.
”Even critics of the war on terrorism would probably agree that Rumsfeld is cautious in assessing what we have accomplished so far. He could have claimed more. That he does not, shows that that the purpose of the memo, as his spokesman claimed, is to push and prod his subordinates. By claiming more, he might make them relax. Instead, he is pushing them to do even better.
This is the first reason why this memo is good news. It shows, if we needed further proof, that Rumsfeld is not prone to complacency.”
— David Tucker (ashbrook.org)Instapundit har som vanligt en bra länk- och uttalandesammanfattning.
http://www.instapundit.com/archives/012129.php -
”Even critics of the war on terrorism would probably agree that Rumsfeld is cautious in assessing what we have accomplished so far”
Nej, jag ser en förvirrad stackare som börjar upptäcka att världen inte fungerar som i hans önskedrömmar.
-
Nu syftar du väl ändå på BBC et. al.? 😉
-
-
Oskyldigt drabbad
Det är synd om Lars Ramqvist. Han har som styrelseordförande inte haft någon som helst kontroll över Skandias skandalösa lägenhets-affärer, men får ändå en släng av sleven när skulden ska fördelas.
Uppdraget som styrelseordförande har dessutom varit en stor förlustaffär. Han har köpt Skandiaaktier till marknadspris för sitt styrelsearvode och värdet på dessa har minskat kraftigt. Det måste kännas bittert. Som styrelseordförande i Skandia har ju Ramqvist ingen skuld i den negativa utvecklingen för företaget, lika lite som han är medskyldig till krisen i Ericsson eller till Volvos misslyckade Scania-affär (klicka vidare på länk från 990806, långt ner på sidan).
2 svar till ”Oskyldigt drabbad”
-
Thorvald – jag börjar bli uppriktigt bekymrad för Dig. Tror Du inte på marknadskrafterna längre? Det är som förre amerikanske finansministern sade: ”It’s the genius of capitalism. People get to make good decisions and bad decisions and they get to pay the consequences or enjoy the fruits of those decisions!”
F.ö. är det alls inte så fint att bo på Strandvägen längre, det har blivit alldeles för multikulturellt som vi kunde läsa i Aftonbladet häromdagen. Så Ramqvists son visste nog vad han gjorde som flytade därifrån.
-
Bengt: Jag börjar bli uppriktigt bekymrad för oss båda. Nu börjar vi bli så subtila att de av våra eventuella läsare som inte är lika förhärdade ironiker som du och jag varken vet ut eller in.
-
-
Galaxy nr 8
När jag är inne på science fiction passar det bra med ett nytt avsnitt i följetongen om svenska Galaxy.
Nummer åtta som kom ut i april 1959 innehåller bl.a. en långnovell av Jack London – Den röda pesten. Det är en ”efter katastrofen”-berättelse av överraskande hög kvalitet. Det är bara vissa ålderdomligheter i språket som avslöjar att den är skriven 1912, drygt 40 år före floden av undergångsvisioner i SF under 50- och 60-talet.
I övrigt innehåller numret (se innehållsförteckning) en ganska slätstruken novell av Robert Sheckley, en kort berättelse av Ralf Parland som är betydligt bättre än den i Galaxy nummer sex samt en av av Fredric Browns mest klassiska mikronoveller – Vakttjänst. Dessutom del två av Tigermannen.
För en större version av omslaget, klicka på bilden.
2 svar till ”Galaxy nr 8”
-
TIllåt mig rätta: Sheckley.
-
Så där, nu är det rättat. Tror f.ö. inte det är första gången jag stavar hans namn Scheckley.
-
-
Inte en extremitet
I den oändliga raden av Internet quizes är Which Science Fiction Writer Are You? en av de mer uthärdliga. Främst för att den är föredömligt kort, bara 11 frågor, men också på grund av ämnesvalet. Själv fick jag det här smickrande(?) resultatet:
”This pessimistic Pole has spent a whole career telling ironic stories of futility and frustration. Yet he is also a master of wordplay so witty that it sparkles even when translated into English.”
Alla som är lite insatta i SF-litteratur vet vem som avses, övriga hittar en (slags) ledtråd i rubriken.
4 svar till ”Inte en extremitet”
-
Jag är Kurt Vonnegut. Trodde nog att jag skulle bli Lem också… men Vonnegut är ju helt OK också!
Frågan är vad man svarar på om man röstar på Al, George eller Ralph – ”none of the above”, eller ska man svara som om man hade varit medborgare i USA?
Blir Gustav också Lem?
-
Gustav, om någon, borde ju bli det (Lem alltså).
-
Jag vet ingenting om science fiction men tydligen är jag ”A quiet and underrated master of ”hard science” fiction who, among other things, foresaw integrated circuits back in the 1940s”. Precis vad jag alltid misstänkt.
Förresten: Räknas Dante, Milton, Karin Boye och Harry Martinson till science fiction? Jag hade egentligen hoppats att hamna där.
-
Ser just att jag blev samma som Håkan Kjellerstrand. I am so proud!!!
-
-
Anmälningsplikt
Säpos skarpaste hjärnor har tänkt till. För att kunna skydda regeringen och kungafamiljen vill Säpo få tillgång till psykvårdens patientjournaler. Biträdande Säpo-chef Margareta Linderoth anser att:
”…eftersom Säpos analytiker inte har tillgång till psykvårdens patient-journaler har de ibland ingen aning om en person planerar att angripa en minister, om inte den personen tillexempel har skrivit ett hotbrev till ministern, eller till Säpo, och talar om det. /…/ Man kan ju tänka sig att det är en lagstiftningsfråga och kanske det är så att det ska åligga sjukvården att informera oss när det gäller de här personkretsarna om de har patienter som är personfixerade vid några av våra skydds-personer”.
Säpos förslag förefaller inte helt genomarbetat, vilket fått mig att fundera lite. Min vana trogen har jag utarbetat ett väl genomtänkt förslag, helt i Säpos anda.
Lösningen är naturligtvis att lagstifta om att det åligger alla som umgås med tankar på att ha ihjäl en minister eller en kunglighet att anmäla detta till Säpo. Det skulle lösa problemet en gång för alla.
2 svar till ”Anmälningsplikt”
-
Jag hörde M Linderoth på radio, och det var ett av de där ögonblicken när man känner att verkligheten bryter samman runt en, och man inser att man faktiskt lever i en absurd satir av Robert Sheckley, Tom Sharpe, Douglas Adams eller Joseph Heller,
-
Jag också, och min reaktion var ungefär densamma som din.
-
-
Kriminalrock
Idag var det dags för Kista tur och retur ännu en gång. Jag hade lite tid över men lyckades ändå sumpa en bloggarfika. Hoppas på bättre tur om två veckor.
Köpte När mörkret faller av Ian Rankin som lektyr under hemresan. Även om de emellanåt känns lite krystade gillar jag referenserna till ny och gammal rock i Rankins böcker. Det är till exempel kul att påminnas om vad Simple Minds hette innan namnbytet.
När mörkret faller är ungefär hundra gånger bättre än Exil av Denise Mina, en annan skotsk kriminalförfattare. Exil måste vara en av de tråkigaste böcker jag lyckats ta mig igenom.
2 svar till ”Kriminalrock”
-
Vad hette de innan namnbytet?
-
Johnny And The Selfabusers.
Som du förstår av namnet var de ett tvättäkta punkband. Jag hade A-sidan – Saints And Sinners – på deras enda singel på ett numera förkommet blandband. Som tur är finns den med på t.ex samlingen The Best Punk Album In The World… Ever!.
Här hittar du lite mer info.
-
-
Lantisnöje
Idag ska jag gå på riktigt rejäl buskis. Inget mänskligt är mig främmande.
4 svar till ”Narrar narrar narrar”
Här är länken till Hersch artikel om någon är intresserad:
http://newyorker.com/fact/content/?031027fa_fact
Tack för länken Bengt!
http://www.coxandforkum.com/archives/Two-Faced-X.gif
Tack för länken Xipe!
Den påminner om att Bushadminstrationen har mycket kvar att misslyckas med.