• Inte särskilt intresserad

    I ett inlägg i sin webblogg Predikaren påstår Jan Tångring att ”Idag är det bara teknikintressserade som webbloggar”.

    Det är en svepande generalisering som stämmer dåligt överens med min uppfattning om den svenska bloggsfären. Det är riktigt att många bloggare är teknikintresserade, det framgår tydligt på deras webbloggar. Men minst lika många bloggare är inte det minsta intresserade, åtminstone behandlar de aldrig teknikaspekterna på bloggningen. För att börja blogga med Blogger och Blogspot behöver man inga teknikkunskaper över huvud taget.

    För min egen del har jag valt en lösning som kräver ett visst kunnande om html, css, ftp etc. Det beror inte på något överväl-digande teknikintresse, utan att jag själv vill styra lite mer över utseende m.m. på min webblogg. Mitt teknikintresse är rent instrumentellt, jag har lärt mig exakt så mycket som jag behöver för att kunna åstadkomma det jag vill. Så gissar jag att det är för många andra bloggare också.

    Bortsett från denna invändning är det lätt att instämma i Tångrings önskan att det ska vara så enkelt som möjligt att blogga.

    Fotnot: Jag tycker att Tångring skriver om intressanta ämnen, men jag undrar varför han skriker så i det här inlägget? Eller är det min webbläsare som gör att det ser ut så?

    2 svar till ”Inte särskilt intresserad”

    1. Profilbild för Jan Tångring
      Jan Tångring

      Jag skriker inte. Jag hade bommat sluttnyckelordet till H2. Det såg fullständigt normalt ut i Safari i OSX.

      För örvigt testar jag blogspot nu: http://predikaren.blogspot.com/

    2. Profilbild för Thorvald

      Misstänkte att det var något sådant. Men så tänkte jag att du kanske hör till den kategori bloggare som menar att man inte ska ändra i publicerade poster.

      För tillfället kan jag inte kolla om du rättat felet (och därmed vilken sorts bloggare du är ;-)), det verkar som om weblogger ligger nere just nu.

      Egentligen är det idiotiskt att olika kombinationer av webbläsare och operativsystem behandlar html-koden olika. Jag har t.ex. inga möjligheter att kolla hur förvetet ser ut på mac, utan kan bara hoppas att det är OK. Jag vet att ramarna ser konstiga ut på IE 5.5 för Windows, men har inte brytt mig om att fixa det eftersom så få besökare har IE 5.5.

  • Inte utan baksida

    Del sex av nitton i serien om svenska Galaxy handlar, inte helt överraskande, om nummer sex från februari 1959. För en större version av omslaget, klicka på bilden. För att läsa innehållsförteckningen klicka här.

    Den berättelse som jag tycker bäst om i detta nummer är Mord tillgodo av William Tenn. Den utspelar sig i ett samhälle där man lyckats reducera den grova brottligheten genom att låta brottslingarna ta sitt straff i förskott. Därefter kan de utan påföljd utföra det brott de redan sonat. Detta har så gott som halverat de riktigt allvarliga brotten. Även om berättelsen bygger på vanföreställningar om våldsbrott så är den ett intressant tankeexperiment.

    Ralf Parland bidrog med en form av poetisk sf-berättelse som jag personligen har svårt för. Det beror troligen på att jag ser SF i första hand som idé-litteratur. Med ett tankemässigt stimulerande innehåll behöver formen inte konstras till. I andra sammanhang har jag inte svårt med pretentiös prosa. Jag har t.ex. tagit mig igenom långt över hundra sidor Ulysses av Joyce, hela Patriarkens Höst av García Márquez och flera böcker av Borges.

    I övrigt är innehållet i detta nummer inte mycket att orda om. Varken Sellings eller de Vet har, vad jag kan påminna mig, satt några avtryck i SF-historien och Simaks bidrag hör till hans allra svagaste berättelser.

    När jag nu har visat ett antal Galaxy-framsidor så slog det mig att baksidorna inte heller är alldeles ointressanta. Så här såg den ut i detta nummer. Serien Pansar Bengtssons Bravader startade i nummer fem och pågick till och med nummer sexton. I de första fyra numren upptogs platsen av klämkäcka maningar från den ansvarige utgivaren, i de tre sista numren flyttades författarpresentationerna till baksidan

  • Putting out fire with gasoline

    När det under flera dagar ryktats att ett genombrott är nära i fredsprocessen mellan Israel och Palestina så händer detta.

    Finns det någon som fortfarande tror att Ariel Sharon vill ha fred?

    4 svar till ”Putting out fire with gasoline”

    1. Profilbild för Jonas

      Som Thomas Friedman – som jag i och för sig inte så ofta håller med – konstaterade i NY Times:

      ”Have you noticed how often Israel kills a Hamas activist and the victim is described by Israelis as ”a senior Hamas official” or a ”key operative”?

      This has led me to wonder: How many senior Hamas officials could there be? We’re not talking about I.B.M. here. We’re talking about a ragtag terrorist group. By now Israel should have killed off the entire Hamas leadership twice.

      Unless what is happening is something else, something I call Palestinian math: Israel kills one Hamas operative and three others volunteer to take his place, in which case what Israel is doing is actually self-destructive.”

      http://www.nytimes.com/2003/06/15/opinion/15FRIE.html

    2. Profilbild för Anders

      Ragtag? NY Times håller stilen hör jag. Den journalistiska integritetens bastion.

      Jo, jag kan tänka mig att det är rätt troligt att Sharon vill ha fred. Att han bestämt sig för fullt krig mot Hamas är inte särskilt konstigt med tanke på att deras mål är Israels fullständiga utplåning. Och med tanke på att de gör allt de kan för att sabotera fredssträvandena.

    3. Profilbild för David
      David

      Ni har rätt, vi måste avsluta det hitler inte lyckades med…

      så många frågor, så många idioter

    4. Profilbild för Anders

      Vem kallar du idiot? Om du anspelar på mitt inlägg kanske du bör installera en hjärna innan du öppnar käften. Ta ett par sekunder och läs på vad Hamas står för.

      dator@kungen.se, hmm.

  • Använd sil

    I det senaste numret av Ny Teknik finns en intressant artikel om Saabs framtid.

    ”… efterföljaren till 9-5. Denna kan mycket väl bli bakhjulsdriven och utrustad med V8-motor. Den nya Saabledningen håller varken framhjulsdrift, turbomotorer eller tändnings-låsets placering mellan framstolarna för heliga. En sådan bil skulle baseras på en global GM-plattform och tillverkas i USA.”

    Som tidigare Saab-anställd är jag positivt inställd till såväl företaget som bilarna. Jag välkomnar därför en ledning som kan ta de krafttag som är nödvändiga för företagets överlevnad. Det gäller dock att inte kasta ut barnet (Saab-identiteten) med badvattnet. Därför hoppas jag att citatet bara är ett sätt för den nya ledningen att skaka om organisationen och bereda marken för de nödvändiga förändringarna.

    Jag menar, en bakhjulsdriven Saab!!!

    5 svar till ”Använd sil”

    1. Profilbild för Bengt O. Karlsson

      Tror nog att det snarast visar att Saab ligger på tekonologins ”cutting edge” och blir det första märket som gör upp med myten om framhjulsdriftens förträfflighet. Håller just nu på att (möjligen) köpa en ny Volvo men hade det funnits en bakhjulsdriven Saab hade jag inte tvekat en minut.

    2. Profilbild för Thorvald

      Vilken bakhjulsdriven Volvo-modell du funderar du på att köpa?

    3. Profilbild för Bengt O. Karlsson

      Ursäkta oklarheten, det finns alltså ingen bakhjulsdriven Volvo, i vart fall inte i den klass jag tänker mig, så jag får nöja mig med att byta min V70 mot en ny. Men om det funnits en bakhjulsdriven Saab hade jag varit allvarligt intresserad av att byta märke.
      (Var det en krok som jag skulle nappa på?…;-)

    4. Profilbild för David
      David

      Är inte en bil bara ett transportmedel? Och om man nu skulle köpa en bil, varför saab? Vad finns det för intresse i att ständigt uppmärksamma detta märke?

      Sen är väl inte framhjulsdrift aktivt säkrare för den ”vanlige” bilisten?

    5. Profilbild för Tant Karlsson
      Tant Karlsson

      Som inbiten bakhjulsälskare med vissa böjelser till 4×4 välkomnar jag Saab:s nya tankar om en bakhjulsdriven bil. Är en framhjulsdriven bil säkrare? Förvisso- för dem som inte behärskar något annat.
      Nu vill jag inte påskina att jag kör bättre än andra, säkert inte- men visst är det roligare när det inte är bilen som bestämmer, utan du….
      Normalt sätt fnyser jag åt Saab, trots att jag VET att det är en kvalitetsbil, men med drivningen på rätt ställer blir jag en möjlig kund.
      När begagnatpriset nått min nivå, vill säga.

  • Vad var det jag sa

    I Det perfekta tomrummet refererar Gustav Holmberg till Affärsvärlden nr 25 2003 som i en IT-special påstår att ”Mycket talar för att wlan tar en stor del av den datatrafik som luftiga prognoser placerat i 3G-näten”.

    Som oförbätterlig besserwisser kan jag inte låta bli att citera mig själv (tyvärr ett långt citat, men sammanhanget kräver det) från en tre år gammal analys åt ett större telekomföretag:

    Med flexibla accesser menas här picovågsystem tekniker för trådlös dataöverföring i små celler anslutna till en fast access. Detta möjliggör vad vi valt att kalla flexibel access – i hemmet och på arbetsplatsen, men också under resa. I det senare fallet vid accesspunkter till fasta nätet som t.ex. flygplatser, bensinstationer, internetcafeér och hotell. Eventuellt kan denna form av bredbandsaccess utvecklas till en allvarlig konkurrent till de mobila accesserna. De tekniker för flexibel access som behandlas nedan är WLAN 802.11 och Bluetooth.

    /…/

    Det är allmänt vedertaget att det kommer att vara stor efterfrågan på mobila bredbandlösningar på företagsmarknaden, men det återstår ännu att se hur intressant dessa kommer att bli på privatmarknaden. Framgången för mobila bredbandslösningar för konsumentmarknaden kommer att bero på om de motsvarar upplevda behov hos kunderna. Det kan antas att det i stor utsträckning handlar om behov inom områdena underhållning/förströelse och kontakt mellan människor.

    På såväl företags- som konsumentmarknad gäller dessutom att behoven är situationsberoende, d.v.s. de är olika under exempelvis en bilresa, uppehåll under en flygresa eller när man befinner sig på resmålet.

    Det är den sammantagna kapaciteten hos terminal och access som avgör om det går att leverera ett innehåll som uppfyller kundernas behov i givna situationer. De kombinationer som bäst klarar detta och som är attraktivt prissatta kommer att höra till vinnarna på bredbandsmarknaden.

    Om de flexibla accesserna i kombination med portabla PC uppfyller ovanstående krav kan de komma att ge mobilt Internet en ny innebörd. Uttrycket kommer inte längre att vara synonymt med mobilt nät och mobiltelefoner/handdatorer. Om antalet accesspunkter till det fasta nätet finns på ”rätt” ställen och är tillräckligt många kan det bli en jämn tävlan mellan mobila och flexibla accesser. Mobiltelefon kanske då förblir ett verktyg som till största delen används för röstkommunikation.

    Om jag skulle bli sannspådd kommer det inte att bereda mig någon större tillfredsställelse. Jag önskar inte 3G-operatörer och -tillverkare något ont, tvärtom. Men om 3G ska bli någon framgång i Sverige så tror jag det krävs en betydligt större realism hos alla inblandade parter – operatörer, hårdvaru-, mjukvaru- och innehållsleverantörer, PTS och ansvariga politiker.

  • Torsksystemdynamik

    Som utlovat i mitt föregående inlägg återkommer jag här med mer information om systemtänkande. Det finns ett antal regler för systemtänkare. Tre av de viktigaste är:
    1. Ett systems beteende orsakas av dess inre struktur – samband, återkopplingar, fördröjningar
    2. Sök lösningarna inuti systemet – skyll inte på omgivningen
    3. Dagens problem kommer av gårdagens lösningar

    För att illustrera dessa regler och loopdiagram samt lager- & flödesmodeller använder jag ett torskfiskeexempel från ett gammalt inlägg. Exemplet har dessutom fått förnyad aktualitetsenare tid. Loopdiagram är en metod för att analysera och beskriva orsak-verkan samband. Klicka på bilden så startar en presentation (pdf) som förklarar hur det fungerar:

    Det är naturligtvis bra att förstå hur saker och ting hänger samman, men ofta räcker inte denna förståelse för att man ska kunna förutse systemets beteende. Då är det bra att kunna göra en datorsimulering av systemet. Jag använder mig av lager- & flödesmodeller. I dessa samlas allt som ackumuleras över tiden i lager (rutorna i modellen nedan), lagren fylls på och tappas av med flöden (pilarna med kranar). Med lager och flöden samt konverterare (ringarna), som används för mätning och styrning av modellen, går det att bygga modeller av alla slags system. Torskfiskemodellen ser ut så här i lager- & flödesversion (klicka på bilden för en större version av den):

    Det är en enkel men fullt körbar modell. Indata är godtyckligt satta, men modellen producerar ett principiellt riktigt resultat:

    Fördelen med datorsimuleringar som bygger på lager och flöden är att programvaran kompletterar mina formler, detta –

    – behöver jag inte tänka på (och det är tur för annars hade jag nog inte kunnat bygga några dynamiska modeller).

    Om man kombinerar systemtänkande (loop-diagram) och dator-simulering får man System Dynamics. Den som vill veta mer kan läsa om System Dynamics på Flajts webbplats, där finns också länkar till andra webbresurser.

    3 svar till ”Torsksystemdynamik”

    1. Profilbild för Håkan Kjellerstrand

      Mycket intressant!

      Jag kommer definitivt att häcka på Flajts webbplats för att läsa mer.

      Kommer kod och diagram från PowerSim?

    2. Profilbild för Thorvald

      Jag/vi invänder ithink från High Perfomance Systems, du hittar länk på Flajts webbplats.

    3. Profilbild för Thorvald

      Flödena ”Vinst per båt A” och ”vinst per båt B” är feldöpta. De borde heta ”Vinst A” resp. ”Vinst B”. Flödena utgör naturligtvis A:s resp. B:s samlade vinst.

  • I gott sällskap

    Jag har noterat att jag inte längre är den ende systemdynamikern i den svenska bloggsfären. Håkan Kjellerstrand intresserar sig också för dynamiska system. Han fördjupar sig i de matematiska modellerna medan jag i huvudsak använder mig av s.k. loop-diagram (systemtänkande) och lager- & flödesmodeller (mer om detta i morgon).

    Systemtänkare följer ett antal lagar. En av dessa är: ”Dagens problem kommer av gårdagens lösningar”. Denna insikt kan uttryckas på olika sätt:

    Den som ligger i en grop har ofta grävt den själv.”
    The Cardigans, intervju i Göteborgs-Posten 2003-02-07

    Mycket av världens elände är resultat av i demokratisk ordning fattade beslut.”
    Olof Palme

    Lite att fundera på till nubben, sillen, färskpotatisen och jordgubbarna.

    4 svar till ”I gott sällskap”

    1. Profilbild för Jonas

      ”Dagens problem kommer av gårdagens lösningar”.

      Edvard Tenner’s ”Why things bite back” kallar det ”revenge effects”. Bra läsning på det hela taget, lite rapsodisk, och katalogiserar förstås en massa elände – men ändå lyckas han vara relativt optimistiskt – ”återhållet positiv”.

    2. Profilbild för Håkan Kjellerstrand

      Intressant! Jag väntar med spänning på morgondagens utläggning.

      Tyvärr blev inte inte så mycket diskuterande om just dessa idéer kring sillen.

      Din dynamiske vän

      P.S. Tack Jonas för pekaren till Tenner.

    3. Profilbild för Thorvald

      Jonas: Tenner verkar intressant. Om jag hinner i sommar ska jag kolla hur han beskriver ”revenge effects”.

      Håkan: Du får förbli i spänning till i morgon. Jag lyckades tappa bort några bilder jag tänkt använda när jag flyttade dem mellan mina datorer. När jag upptäckte att de inte kommit fram var det för sent för att fixa det i kväll.

    4. Profilbild för Åse

      Uppskattade torskgrejen – väckte intresse för systemteori. Eller vad det heter.

  • Inte optimalt alls

    Ikväll hade jag tänkt skriva litet grand om EMU, Sverige och optimala valutaområden. Det fick bli ett svar på Bengt O. Karlssons (the blogger formerly known as Klipspringer) kommentar till mitt inlägg om Göteborgskravallerna istället.

Letar du efter något?

Senaste inläggen

error: Content is protected !!