• Gäster hos verkligheten

    Varför slickar hundar sig i baken?
    För att dom kan!

    Varför debatterar journalister journalistik offentligt?
    För att dom kan!

    Ingen annan yrkesgrupp i samhället för en offentlig debatt om sin yrkesroll och de yrkesetiska frågorna med samma frenesi, brist på urskillning och med samma monumentala likgiltighet för omgiv-ningens intresse som journalistkåren.

    Det är en kollektiv självöverskattning och tillgången till media som gör att vi oskyldiga förbipasserande tvingas bevittna en upphetsad debatt om en tämligen banal plagiarism på DN Kultur.

    Som om detta vore ett stort journalistiskt problem! Om journalisten ifråga gjort en adekvat översättning har han ju åtminstone gjort en kvalificerad arbetsinsats. Att översätta är inte lätt!

    Som mångårig tidningsläsare är jag mycket mer bekymrad över kvaliteten på journalisternas egenhändiga alster. Min oro gäller dagstidningsjournalistik i allmänhet och kvällstidningsjournalistik i synnerhet. Jag har bloggat om detta tidigare här (och här med ett konkret exempel).

    Med tanke på det föregående är uppblåsningen av ett enskilt fall av plagiarism till ett stort bekymmer ungefär som att påstå att för en person med vattenkoppor är det blåsan två centimeter till höger om näsroten som är det överskuggande problemet (jag är medveten om att liknelsen haltar men det var det bästa jag kunde komma på i hastigheten).

  • Pigfunderingar II

    Pigfrågan som jag tog upp i föregående inlägg har inte rönt så stort intresse. Jag har endast fått tre kommentarer. Samstämmigheten om vilka arbetsuppgifter förefaller vara hög. Åsa definierar pigjobb som ”hushållsnära jobb som t ex tvätt, strykning, städning, lättare matlagning”. Annica instämmer och Monica gör inga invändningar.

    Den definitionen täcker en stor del av det som utförs inom hemtjänsten. ändå är det ingen som (offentligt) kallar hemtjänst-personalen för pigor. Det ligger alltså något mer i benämningen pigjobb än arbetsuppgifterna som sådana.

    Än en gång vill jag gärna ha hjälp med förklaringar. Lämna ditt bidrag i kommentarerna till detta inlägg.

    9 svar till ”Pigfunderingar II”

    1. Profilbild för malin

      spontant skulle jag säja att det även handlar om åt vem man pigar åt. Det är iof inget jag tänkt igenom men det brukar handla om att att jobben utförs åt folk som rent fysiskt är helt kapabla att städa o feja själva.

    2. Profilbild för Bengt O.

      Hehe – näru Thorvald mig lurar du inte ut på isen 😉

    3. Profilbild för Annica Tiger

      Pigdebatten kanske inte är så intressant? De som bloggar och läser bloggar kanske inte har råd att köpa vita hushållsnära tjänster och förhoppningsvis avstår från att köpa dem svart? Vad vet jag? 🙂

      Annica

    4. Profilbild för Monica

      Det är FULT att anlita en städerska, men helt ok att anlita en snickare. Även om man gör både och kolsvart. För städa kan alla, snickare ska man ha utbildning för.

      Kan det ha med saken att göra?

    5. Profilbild för Åsa

      Om jag inte har fel för mig så kom debatten om pigor igång när det skulle ges någon slags skattesubvention till de som anlitade städhjälp.

      Jag tolkar det som att det i begreppet piga i ”ekonomidiskussionerna” har kommit att handla om någon som ska utföra tjänsterna som inte är fullt ut anställd, inte fullt ut egen företagare, inte svartjobbare. Alltså någon ny konstellation. Som jag skrivit innan så går alla tjänsterna redan att köpa vitt genom olika företag. Jag tycker inte det behövs ett till sätt att köpa tjänster. Antingen är man anställd eller egen företagare. En egen företagare som säljer mat, tvättar kläder eller städar kallas inte piga. Det gör inte en anställd som utför samma jobb heller.

      Ett sidospår: En annan sak som är rätt så intressant är att det är så negativt att anlita svart städhjälp, när det för de flesta är fullt legitimt att anlita svart barnvakt. Alltså betala någon t ex 300 kronor för att vara hemma med barnen en fredagkväll när föräldrarna är ute. Om t ex pappan då skulle säga till barnvakten att hon får 200 kronor till om hon stryker tvätten och diskar, då skulle alltså en del av jobbet vara pigjobb?

    6. Profilbild för Thorvald

      Tack för era bidrag.

      Nu tycker jag vi börjar närma oss en definition:

      Pigjobb är hushållsnära tjänster (t.ex tvätt, strykning, städning och lättare matlagning) som utförs åt personer som är kapabla att utföra dessa arbetsuppgifter själva.

      Jag är dock inte helt nöjd ännu.Hur är det t.ex med kompetensen, behövs det inte en sådan beståndsdel i definitionen? Dessutom återstår att utreda varför ”pigjobben” förtjänar denna nedsättande beteckning.

      Jag återkommer till detta i senare inlägg.

    7. Profilbild för Dennis

      Pigjobb är väl egentligen ett skällsord för det som kallas hushållsnära tjänster. Vad problemet med dessa ”pigjobb” egentligen är har jag ännu inte förstått, det verkar som att vissa jobb, som att städa till exempel, är mindre värda alternativt är ”fulare” än andra.

      Annars tycks det mig som att du Thorvald hittat pudelns kärna, definitionen av vad ett pigjobb är och när det är ”tillåtet” är helt igenom godtyckligt.

    8. Profilbild för Desirée

      Kan man inte jämföra med ’svarta’ dagmammor, de var vanliga när jag växte upp. Försvann de helt och hållet när lagstiftningen om att alla barn hade rätt till kommunal barnomsorg?

    9. Profilbild för Monjia

      Monica skriver att alla kan städa – det stämmer inte. Jag vet många som slarvar med städningen, använder fel produkter etc. Själv är jag verkligen ingen proffsstädare, och en rätt medelmåttig amatör. Däremot tycker jag mig ha rätt klart för mig varför det kallas pigjobb (ett kul fall för säpo vore väl att skriva pig jobb..) Sorry.
      Det kallas så för att man vill sätta en nedlåtande stämpel på sånt simpelt kvinnogöra. Vem talar om drängjobb? En piga, enligt sent 1800-tal, är en simpel varelse som inte duger till nåt annat än att tvätta andras skitiga kläder och hem. Och inte förtjänar de en anständig lön heller.

  • Pigfunderingar

    Med jämna mellanrum blossar den s.k. pigdebatten upp. Alla debattörer tycks ha helt klart för sig vad pigor och pigjobb är. Det har inte jag.

    Nationalencyklopedins definition på en piga är: ”piga, tjänsteflicka, förr i regel städslad årsvis, på bondgårdar med allehanda arbetsuppgifter, på herrgårdar med specialiserade uppgifter: kökspiga, lagårdspiga. Sedan ordet under 1800-talet börjat få en nedsättande klang ersattes det med jungfru och senare hembiträde.” Det bör kanske tilläggas att pigan/hembiträdet vanligtvis var inneboende hos arbetsgivaren.

    Detta stämmer dåligt med dagens förhållanden. Idag verkar det snarare vara vissa, vagt definierade arbetsuppgifter som räknas till pigjobben och som därigenom sätter stämpeln piga på den som utför dem.

    För att man ska kunna föra en meningsfull diskussion måste man vara överens om vad man diskuterar. Jag skulle därför vilja ha hjälp av mina eventuella läsare att mejsla ute en stringent definition av vad som är pigjobb idag. Jag tror att t.ex Jinge och Annica Tiger kan hjälpa till, men alla bidrag mottages med tacksamhet. Lämna era bidrag i kommentarerna till detta inlägg.

    3 svar till ”Pigfunderingar”

    1. Profilbild för Åsa

      Stringent definition vet jag inte. Pigjobb för mig är hushållsnära jobb som t ex tvätt, strykning, städning, lättare matlagning. Sådant som nästan alla gör hemma redan.

      Samtliga tjänster går och har gått att köpa genom olika företag under hela min livstid..

      Tillägg: För cirka 10-15 år sedan var det flera av mina kvinnliga arbetskamrater och kompisar som köpte städ och strykhjälp. En kvinna kom hem till dem en kväll i veckan och jobbade 3-5 timmar. Den allmänna taxan då var 100 kronor i timmen, svart. Som jag fattat det nu verkar timpengen har gått ner.

    2. Profilbild för Annica Tiger

      Åsa gav en bra beskrivning. Det som är det tråkiga är att många utnyttjas i den mån att deras löner (svartlöner) är horribelt låga. I Finland där det går att dra av utgifter för hushållsnära tjänster låg lönen på runt 180 kronor, men det jag undrade lite över och det framgick inte i nyhetsinslaget var huruvida sociala avgifter (pension, sjukförsökring, arbetsgivaravgift osv.) inräknades i den summan. Det blir inte så mycket kvar i plånboken ändå för den som jobbar vitt om de ska ingå i dessa 180 kronor.

      Annica

    3. Profilbild för Monica

      Har människor som tar hemstädjobb inga möjligheter att tacka nej till slavbetalt? Det verkar konstigt tycker jag, många vill ha städhjälp, det borde höja ersättningen. Tillgång, efterfrågan, konkurrens.

      Den ”lilla tant” som tidigare städade, strök och handlade åt folk i området ville ha 70 kronor i timmen, de som anlitade henne gav 100. Det var hennes sätt att dryga ut pensionen och jag ser inget som helst fel i det.

      Vitt hade hon fått typ fem spänn över. Och ”arbetsgivarna” hade haft en del byråkratiskt skattetekniskt att ägna sig åt. För att få städtjänster vita måste man förenkla hela proceduren.

  • Stora Journalistpriset nästa

    På grund av hög arbetsbelastning och bredbandsproblem har jag inte bloggat sedan den 2/11. Ur den aldrig sinande mediaströmmen under de gångna veckorna har jag fiskat upp ett högklassigt stycke undersökande journalistik. SR Ekot har avslöjat att svarta pengar är vanliga i den svenska idrottsvärlden.

    Teamet bakom detta scoop har gjort en verklig prestation när de grävt fram denna tidigare fullkomligt okända företeelse. Enligt välunderrättade källor lär de planera en hel serie undersökande reportage som kommer att skaka om det politiska etablissemangets grundvalar.

    Vi kan se fram emot rubriker som: ”Många hantverkare jobbar svart”, ”Den svenska sjukvården har brister”, ”De flesta jobbar deltid för att de vill det” och ”Maria-Pia Boëthius har inte alltid rätt”. I det avslutande inslaget som lär heta ”Det går att byta jobb” hävdar en anonym forskare att det kan vara värt risken att byta jobb (trots 22§ LAS). I många fall är det bättre att byta än att gå kvar på ett jobb som man inte trivs med.

    Gör de verklighet av planerna har de Stora Journalistpriset 2005 (kategorin Årets avslöjande) som i en liten ask.

    4 svar till ”Stora Journalistpriset nästa”

    1. Profilbild för Bengt O.

      Du Thorvald – byt jobb till något med mindre arbetsbelastning så att du hinner blogga mer! Bloggosfären behöver dig, som ju detta inlägg klart visar.

      Ett par andra avslöjanden:

      Oljebolagen kommer överens om bensinpriset!

      Europeiska flygbolag delar marknaden!

      Privat sjukvård skall i första hand ge vinst till ägarna!

      Religiösa friskolor lär barnen att det är Gud som bestämmer!

    2. Profilbild för Bengt

      Härliga kommentarer. Skrattade gott åt både inlägget och Bengt Os underbara kommentarer.

    3. Profilbild för Thorvald

      Båda: Tack!

      Bengt O: Du har också insiderkällor förstår jag. Nu har vi tillsammans avslöjat innehållet i HELA serien.

      Och så en stund seriös diskussion: Självklart är det ett mål för privat sjukvård att ge vinst åt ägarna, precis som t.ex livsmedelsindustrin och fastighetsbolag. Förutsättningen är dock att man producerar något som det finns efterfrågan på. Idag är behovet (d.v.s efterfrågan) av sjukvård långt högre än vad den offentliga vården klarar av att leverera.

      Om privat sjukvård kan bidra till att behovet tillgodoses i högre utsträckning än idag (och samtidigt lyckas göra vinst på det) är det enligt min mening ett bättre alternativ än det ransoneringssystem som håller på att växa fram i den offentligt producerade vården.

    4. […] på mitt vanliga, försynta sätt påpeka att förvetet spräckte den här nyheten långt före mainstream media.
      .: postad av Thorvald 18:56 | Kategori: Kort, Politik, Samhälle |

      […]

  • Ett steg till

    Från Hasse Eneryds (ny studierektor på juristlinjen i Uppsala) öppningsanförande vid föreningen Politiskt Korrekta Juristers (PKJ) konstituerande möte våren 2007:

    ”Alltsedan min företrädares seger i kvoteringsrättegången [Real Audio] häromåret är vi många som känt att kvotering på etnisk grund till juristutbildningen är långt ifrån tillräckligt.

    Rättsväsendet måste återspegla samhällets befolkning som helhet. Den som kommer inför polis och domstol ska helst känna ett förtroende för rättsväsendet. En betydande del av befolkningen, inklusive brottslingar och brottsoffer, har en intelligenskvot mellan 70 och 85 och kan betecknas som svagt normalbegåvade. Om det då inte finns annat än poliser, domare och advokater med en intelligenskvot klart över 100, ja då känner inte befolkningen ett förtroende för rättsväsendet. Då finns det en risk för att rättssamhället krackelerar, att folk helt enkelt tar lagen i egna händer. Och det är den absolut värsta utveckling som tänkas kan.

    Samma problem finns i rättsväsendets relation till ungdomar. En växande andel av såväl brottslingar som brottsoffer är tonåringar. Men har någon sett en tonårig domare, polis eller advokat…?

    Nej, just det!

    Inte undra på att ungdomarna känner ett främlingsskap inför rättsväsendet.

    De svagt normalbegåvade är en grupp som är underrepresenterade bland våra studenter och som ofta haft särskilda svårigheter under gymnasiet som gjort att de inte fått tillräckligt höga betyg för att komma in. Juristutbildningarna är mycket eftertraktade och det krävs väldigt höga betyg för att komma in. Än värre är det för de barn som vi måste ta in för att få fram de tonåriga poliserna, domarna och advokaterna, de har ju inte ens haft chansen att få några gym-nasiebetyg!!!

    Vi kommer därför att inrätta två nya kvotgrupper – en för svagbegåvade och en för barn mellan 10 och 12 år. En tredjedel av utbildnings-platserna kommer att reserveras för dessa grupper.

    Kvotering är emellertid inte tillräckligt. För att ytterligare underlätta för dessa grupper kommer vi att ta fram läromedel på lätt svenska och särskilda tentor enligt multiple choice-modell samt ersätta C- och D-uppsatserna med Fritt Valt Arbete.

    Detta är rättvist och rättfärdigt! Nuvarande antagningssystem och de krävande studierna missgynnar svagbegåvade och barn. Det rättar vi nu till!

    3 svar till ”Ett steg till”

    1. Profilbild för Henrik Ström

      Skrattar, men skrattet fastnar i halsen…

      Klockrent!

    2. Profilbild för Thorvald

      Det sorglustiga är att vissa delar av anförandet har jag inte hittat på. Det är ordagranna citat från Studio Ett-inslaget som jag länkar till.

  • Journalistisk desinformation

    Patrick på Strangnet.blogg uppmärksammar en TT-artikel i DN där det framgår att HTF kommer att motsätta sig Systembolagets planer på att säga upp de mutmisstänkta cheferna med hänvisning till preskriptionsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS). Artikel-författaren redovisar sedan sin tolkning av reglerna: ”Dessa innebär att arbetsgivaren i normalfallet inte kan hänvisa till en händelse som är äldre än två månader om företaget vill säga upp någon”.

    Artikeln röjer journalistens ytliga kunnande om arbetsrätt. Det är så ytligt att det blir ren desinformation när det förs ut till läsarna.

    För såväl uppsägning som avskedande gäller att de ”får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för” uppsägningen/avskedandet. Det är bara att läsa innantill i §§ 7 respektive 18 i LAS.

    Att ta emot mutor är ett allvarligt brott, riktat mot arbetsgivaren, som är saklig grund för avsked.

    Det betyder att om inte Systembolaget varit grovt inkompetenta i hanteringen av ärendet (vilket naturligtvis inte kan uteslutas) så kommer de knappast att få några bekymmer med att avskeda de chefer som fälls för mutbrott. Det enda som krävs är att de har varslat om avsked inom två månader efter de fått bilden klar för sig.

    Notera också det lilla ordet enbart i lagtexten. Det gör en himmelsvid skillnad. Det betyder att arbetsgivaren kan lasta på anklagelser ända sedan hedenhös, så länge man inte känt till den senaste förseelsen mer än två månader. Allt räknas.

  • Logistisk katastrof

    I förra veckan följde jag med en anhörig till ett av landets största sjukhus för inskrivning och undersökning inför en operation i nästa vecka. Personalen var snäll och vänlig och förhoppningsvis kompetent inom sina respektive områden.

    Men ur logistisk synpunkt var besöket en katastrof! Min anhörig skulle träffa/undersökas av sjuksköterska, sjukgymnast, kirurg och narkosläkare samt röntgas. Vi tillbringade nio och en halv timma på sjukhuset. Av detta var en dryg timma samtals-/undersökningstid, resten var väntan. Med undantag för röntgen var inga under-sökningar tidsbestämda, så vi fick inte tillfälle att äta lunch.

    Vår erfarenhet bevisar två saker:

    1. Det offentliga sjukvårdsmonopolet är lika dåligt som alla andra monopol. Ingen konkurrensutsatt verksamhet kan behandla sina kunder lika nonchalant som den offentliga sjukvården behandlar sina patienter.

    2. Det finns en enorm effektiviseringspotential i sjukvården. De som påstår att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att öka produktiviteten i sjukvården har grundligt fel. De har förmodligen aldrig sett sjukvårdsapparaten ur ett patientperspektiv. Det är möjligt att man i sjukvården tror sig vara effektiv när produktionsresurserna (i huvudsak personalen) är fullt belagda hela tiden och låter patientgenomströmningen bli vad den blir. I själva verket blir en verksamhet effektiv när den organiseras för ett så snabbt genomflöde som möjligt och produktionsresurserna sätts in där de behövs för att åstadkomma detta.

    Om man i sjukvården ska envisas med att forma sin organisation utifrån ett förlegat stordriftstänkande borde man åminstone hämta logistikkunnande från industrin. Som jag har uppmärksammat tidigare finns mycket att vinna på det.

    2 svar till ”Logistisk katastrof”

    1. Profilbild för Jontas

      De två sjukhus jag arbetar/arbetat på bedriver offentlig sjukvård, men min erfarenhet är att vi/de är betydligt effektivare. Det sjukhus du beskriver måste vara ett måndagsexemplar. Svensk sjukvård ser inte så ut generellt sett.

    2. Profilbild för Thorvald

      Varför finns då dessa enorma sjukvårdsköer?

Letar du efter något?

Senaste inläggen

error: Content is protected !!