Logistisk katastrof

I förra veckan följde jag med en anhörig till ett av landets största sjukhus för inskrivning och undersökning inför en operation i nästa vecka. Personalen var snäll och vänlig och förhoppningsvis kompetent inom sina respektive områden.

Men ur logistisk synpunkt var besöket en katastrof! Min anhörig skulle träffa/undersökas av sjuksköterska, sjukgymnast, kirurg och narkosläkare samt röntgas. Vi tillbringade nio och en halv timma på sjukhuset. Av detta var en dryg timma samtals-/undersökningstid, resten var väntan. Med undantag för röntgen var inga under-sökningar tidsbestämda, så vi fick inte tillfälle att äta lunch.

Vår erfarenhet bevisar två saker:

1. Det offentliga sjukvårdsmonopolet är lika dåligt som alla andra monopol. Ingen konkurrensutsatt verksamhet kan behandla sina kunder lika nonchalant som den offentliga sjukvården behandlar sina patienter.

2. Det finns en enorm effektiviseringspotential i sjukvården. De som påstår att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att öka produktiviteten i sjukvården har grundligt fel. De har förmodligen aldrig sett sjukvårdsapparaten ur ett patientperspektiv. Det är möjligt att man i sjukvården tror sig vara effektiv när produktionsresurserna (i huvudsak personalen) är fullt belagda hela tiden och låter patientgenomströmningen bli vad den blir. I själva verket blir en verksamhet effektiv när den organiseras för ett så snabbt genomflöde som möjligt och produktionsresurserna sätts in där de behövs för att åstadkomma detta.

Om man i sjukvården ska envisas med att forma sin organisation utifrån ett förlegat stordriftstänkande borde man åminstone hämta logistikkunnande från industrin. Som jag har uppmärksammat tidigare finns mycket att vinna på det.

2 thoughts on “Logistisk katastrof

  1. De två sjukhus jag arbetar/arbetat på bedriver offentlig sjukvård, men min erfarenhet är att vi/de är betydligt effektivare. Det sjukhus du beskriver måste vara ett måndagsexemplar. Svensk sjukvård ser inte så ut generellt sett.

Comments are closed.