Förvetet

Demokratiskt överskott

2003-08-06

Ordföranden i försvarsberedningen Håkan Juholt försitter ingen tid när ÖB sjabblar med än det ena än det andra. Han vill ha en helt ny nationell krisledning, med bättre styrning och ökad civil kompetens.

Civil kompetens ska naturligtvis läsas politisk bakgrund. Vad som menas med bättre styrning säger sig självt.

Det har säkert varit en nagel i ögat på partigängare av olika kulörer att det fortfarande finns en myndighet där det både krävs en relevant utbildning och mångårig erfarenhet innan man kan bli dess chef. I synnerhet som det finns ett stort ”demokratiskt överskott” att ta hand om.

Hittills har man lyckats placera Ing-Britt Irhammar, Sten Heckscher, Andreas Carlgren och Ines Uusmann (vars framfart f.ö. nyligen kommenterats på en annan webblogg) med flera i spetsen för statliga verk. Men behovet av reträttposter för sparkade ministrar, partibyråkrater och RRB (riksdagsröstboskap) ökar kontinuerligt. Det går förmodligen att uppfinna ytterligare några myndigheter, t.ex. inom diskriminerings-/jämställdhetsområdet, eller dela upp befintliga myndigheter i flera. Men framsynta politiker som Juholt ser naturligtvis att denna strategi börjar närma sig vägs ände. Vad är då naturligare än att man börjar kasta ögonen på försvaret (ett nästan jungfruligt område med stor potential)?

Intresset ljuger aldrig.
Lite konsekvens, om jag får be

2003-08-04

Ett ganska typiskt nej-argument:

”Men, det verkligt upprörande ur demokratisynpunkt är att EMU är utformat så att framtida försök att demokratiskt ändra spelreglerna inte existerar annat än i teorin. Inte ens om 100 procent av svenska folket vill ändra politisk inriktning på EMU så går det. Vi är beroende av 14 andra länders parlament och regeringars samtidiga samtycke.”

Samma sak går väl att säga om Sverige?

”Inte ens om 100 procent av närkingarna vill ändra inriktning på Sveriges penningpolitik så går det. De är beroende av de valda ombuden från 20 andra län och av regeringens samtycke.”

Vad EMU-motståndarna egentligen säger är att Sveriges inflytande i EMU blir för litet eftersom vi bara är ett av 14 länder, alternativt endast 9 miljoner av totalt 300 miljoner invånare.

Jag ser gärna att de som delar denna uppfattning tar konsekvenserna av sitt resonemang och avstår från att rösta den 14 september. Var och en har ju bara en av 6,8 miljoner röster.
Slagsida

2003-08-03

Jag har samlat mina EMU-relaterade inlägg på en egen sida. Den nås snabbast via en länk på arkivsidan (just möjligheten att kategorimärka inläggen och generera temasidor automatiskt är en funktion som jag verkligen saknar i Blogger).

På sidan finns flera oblyga försök till ”guilt by association”. Jag kan inte påstå att jag ångrar mig, man bör vara noga i valet av sitt politiska umgänge, vilket flera påpekat före mig. Men jag måste erkänna att det ligger något i det som Anders skriver i bloggie style.
Småjusteringar

2003-08-02

Jag har snyggat till arkivsidan, bl.a tagit bort överflödiga länkar och bytt sökmotor. Den gamla sökmotorn gav många dubbleringar i sökresultaten och visade inte alltid sökorden i sin kontext. Picosearch verkar mycket bättre.

När jag ändå var i farten passade jag också på att förtydliga alla sidtitlarna på förvetet.
Ett svar till ”Småjusteringar”
1. steffanie
  
  2003-08-02
  
  Tjusigt! 🙂
Gissningar och bluffar

2003-08-02

SVT har en bra avdelning om EMU-valet på sin webbplats. Jag uppskattar särskilt genomgången av de vanligaste argumenten för och emot EMU.

Det kallar jag public service!
Farliga fallskärmar

2003-07-30

Den här typen av fallskärmar är inte bra för det svenska näringslivet. De lockar fel slags människor att bli företagsledare.

Dels en trygghetsfixerad sort som missar alla affärsmöjligheter därför att det är för riskabelt att ge sig in på något nytt. Alltså en slags direktörernas stugsittare.

Dels de giriga som inte bryr sig ett dugg om hur det går för företaget i det långa loppet. De skyr inga medel för att kortsiktigt blåsa upp vinster och aktiekurs för att maximera sina bonusar. Bonusutfallet påverkar naturligtvis fallskärmens storlek. Efter några år, strax innan bubblan brister, säljer de aktierna de erhållit genom det obligatoriska optionsprogrammet, under ivrigt förnekande av att de har utnyttjat sin insiderposition. När de kort tid senare får sparken på grund av överraskande rekordförluster utlöses fallskärmen. Styrelse-ordföranden brukar meddela att man inte hade något val, men att den här typen av fallskärmar numera är passé.

Missförstå mig rätt, det är fallskärmarna jag vill åt. Jag har inget emot mycket höga löner, bonusar eller optionsprogram till företagsledare. Varför ska inte en företagsledare som på ett framgångsrikt sätt leder ett företag bli rik på det, likaväl som ägarna? Problemet med bonus- och optionsprogram är att de mäter fel saker, de premierar inte långsiktig utveckling av företaget. De är dessutom vanligtvis så illa utformade att en genomsnittlig mellanstadieelev lätt kan avslöja bristerna och kryphålen i dem.

Men, som sagt, fallskärmarna är det stora problemet.
Helt desillusionerad

2003-07-29

Ska vi inte få ha några illusioner kvar? Några elakingar i Europeiska Centralbanken, ECB påstår att den offentliga sektorn i Sverige inte alls är bäst i världen. Istället är den nästan sämst i EU!

Vem sätter en peng på att regeringen kommer att ägna sig åt självransakan med anledning av rapporten (i stället för att komma med reflexmässiga bortförklaringar)? Jag ger jättebra odds på ett sådant vad.

[Läs hela rapporten här (pdf).]
Projektets sex faser

2003-07-28

Irakkriget och det påföljande arbetet att skänka fred, frihet och demokrati till Iraks folk kan betraktas som ett projekt. Ett ovanligt stort, men ganska konventionellt projekt. Det ser man inte minst genom att det hela verkar följa de sex klassiska projektfaserna:

1. Begeistring:
Se vad lätt det gick! Precis så snabbt som vi lovade. Och titta där! Där är femti pers som river en Saddamstaty!!!

2. Förvirring:
Va, behövs det poliser? Har du sett Saddam? Massförstörelsevapen, skulle jag ha sagt något om det?

3. Tillnyktring:
Oj då, det här blir visst dyrt. Hörni, kan vi inte dela på notan? Snääälla???

4. Jakt på de skyldiga:
Dom skjuter på oss, men jag vet allt vems fel det är!

5. Bestraffning av de oskyldiga:
Den läckan ska allt få så att den tiger!

6. Utmärkelser till dem som inte deltog:
Det är mer än vad jag förtjänar /…/ ni, liksom jag, vet vilka de verkliga hjältarna är. Så sant.
Ett svar till ”Projektets sex faser”
1. Jonas
  
  2003-07-29
  
  ROTFL!!!!!
  
  (Vilket ju betyder Rolling on the floor, laughing!)