Man kan tycka att Thomas von Vegesack, mångårig ordförande i Svenska PEN, borde välkommna bloggarna:

”PEN stödjer grundtanken om fri spridning av tankar och åsikter inom och mellan alla länder, och medlemmarna förbinder sig att motarbeta varje slag av inskränkning av yttrandefriheten i det land och det samhälle där de verkar. PEN hävdar principen om pressfrihet och motsätter sig censur i fredstid. PEN anser att världens nödvändiga framåtskridande mot en mer utvecklad politisk och ekonomisk ordning ofrånkomligen kräver friheten att kritisera regeringar, förvaltningar och institutioner.”

I stället verkar han, utan undantag, jämställa dem med de värsta avarterna inom pressen:

”… eftersom frihet förutsätter frivillig återhållsamhet, förbinder sig medlemmarna att motarbeta sådana avarter hos den fria pressen som lögnaktiga offentliggöranden, avsiktlig bedräglighet och faktförvräng-ningar i politiskt eller personligt syfte.”

För hans kollektiva nedvärdering av bloggarna i DN-artikeln från den 2/7 görs naturligtvis uteslutande av omsorg av det fria ordet. Det vill säga det ”rätta” fria ordet, det som trycks i papperstidningar. Alla eventuella överensstämmelser mellan von Vegesacks kritik av bloggarna och överhetens kritik av den framväxande fria pressen vid 1800-talets mitt är självfallet helt och hållet slumpmässiga.

I flera tidigare inlägg har jag klagat på den låga kvaliteten på dagspressen i allmänhet och kvällspressen i synnerhet. Mina eventuella läsare kan därför kanske lockas att tro att jag ser bloggar som ett alternativ till traditionell media. Det är fel.

Mitt eget bloggande – och, efter vad jag förstår, de flesta andras – förutsätter tillgång till main stream-media. Den professionella orga-nisation som en tidningsredaktion trots allt är och de strukturer som byggts upp för och av den traditionella nyhetsförmedlingen kan inte ersättas av aldrig så många bloggare. Bloggar är ett komplement till traditionell media, inte en ersättning.

Och nu något helt annat!

I ett tidigare inlägg menade jag att högst 10 procent av bloggarna är intressanta för mig. När svenska webbbloggar börjar räknas i tusental blir det svårt att hitta de verkligt intressanta bloggarna. Jag önskar mig därför en komplettering av tjänsterna på Var är du? och nyligen.se som skulle göra det möjligt att välja bort bloggar man inte är intresserad av. På saligen avsomnade(?) weblogs.se kunde man välja att bara se sina favoriter. Nackdelen med det var att då missade man alla nytillkomna bloggar. Med min idé har man kvar möjligheten att hitta nya, intressanta bloggar samtidigt som man slipper man att distraheras av bloggar som man glömt att man redan vägt och befunnit för lätta. Så, fram för mer diskriminering i bloggvärlden!

Detta sagt lovar jag att jag ska försöka att hålla mig ifrån bloggosfäriska skriverier ett tag.