Liten, men god nyhet

Ekot har idag ägnat mycket av sin sändningstid åt något som redaktionen verkar uppfatta som en nyhet – sjukskrivna kan tvingas byta jobb!

Det är i själva verket ingen nyhet alls. Att Eko-redaktionen presenterar det hela som en nyhet beror sannolikt på att de delat den allmänt utbredda vanföreställningen att det inte går att säga upp en anställd på grund av sjukdom.

Det gör det visst! Visserligen är sjukdomen i sig inte saklig grund för uppsägning, men:

Om den anställdes arbetsförmåga på grund av sjukdomen är stadigvarande och väsentligt nedsatt kan dock uppsägning ske. En avgörande omständighet vid den rättsliga bedömningen av om en uppsägning på grund av sjukdom är sakligt grundad eller inte är frågan om arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. Har de åtgärder som omfattas av rehabiliteringsansvaret prövats utan att den anställde kan återgå i arbete hos arbetsgivaren så föreligger det enligt Arbetsdomstolens praxis grund för uppsägning. I denna situation har det med andra ord blivit klarlagt att förmågan att arbeta hos arbetsgivaren är stadigvarande och väsentligt nedsatt.” [pdf]

Det som är nytt i sammanhanget förefaller att vara att Försäkringskassan kommer att inta en något annan roll i rehabiliteringsprocessen än hittills. Något förenklat kan man säga att Försäkringskassan har sett som sin uppgift att till varje pris se till att den anställde återgår i arbete hos arbetsgivaren, ofta genom upprepade arbetsprövningar. Det har lett till att rehabprocessen blir utdragen och plågsam för den anställde som gång på gång får sitt hopp om återgång i arbete väckt och krossat. Eftersom det handlar om långtidssjukskrivna personer har detta arbetssätt medfört onödigt höga sjukpenningkostnader.

Försäkringskassan verkar nu ha bestämt sig för att vara mer aktiv för att minska de skenande kostnaderna i sjukförsäkringssystemet. Det är knappast någon tvekan om att det är statsfinansiella skäl som ligger till grund för Försäkringskassans ändrade inställning. En positiv bieffekt är att processen därmed kommer att bli snabbare och mindre plågsam för den sjuke.

Som så ofta kommer det att visa sig att det ”ekonomistiska” synsättet faktiskt är bättre ur ett mänskligt perspektiv än oreflekterad och ofokuserad välvilja.

2 svar till ”Liten, men god nyhet”

  1. Profilbild för Åsa

    Många både kan och vill fortsätta jobba fast deras läkare har heltidssjukskrivit dem. De kanske inte kan jobba med det de gjort innan, men viljan finns.

    Problemet är ju gränsdragningen mellan ”klappjakten” och avslutet som gör det möjligt att gå vidare i livet.

    En sak att komma ihåg är också att arbetsgivaren kan få rätt så stora kostnader för personer som kommer tillbaka och testar att jobba någon månad. Semesterersättningen börjar efter en tids arbete att räknas om och den semesterlönegrundande frånvarotiden är lång.

  2. Profilbild för Thorvald

    Åsa: Nja, i de fall jag tänker på så handlar det om en arbetsprövning som ett inslag i rehabiliteringen och då har den anställde fortfarande sjukpenning.

    I övrigt håller jag med dig om att det är en känslig avvägning när ett ”avslut” ska göras, helst bör ju den anställde ha kommit till insikt om att det är nödvändigt att gå vidare.

error: Content is protected !!