Tack för den du!

1. Hur vore det om du tittade på HELA programmet?

2. Vad får dig att tro att vpk:arna, som levde i ett öppet och välinformerat Sverige, bara såg Sovjetsystemet med ”ett öga”? Om du hade sett hela filmen så hade du också kunnat lyssna till den oppositionelle fd östtysk som anklagade vpk:arna för att vilseleda, när de påstår att de ”inget visste”.

3. Din jämförelse med Sharon och Bush är något krystad. Jag har aldrig sagt något som skulle kunna tolkas som att jag stödjer 100% av deras politik. Och jag har svårt att förstå din jämförelse med Sovjetunionen och deras sattelitstater. Israel är utsatt för ett KRIG. Detsamma kan sägas om USA och resten av västvärlden. I det kriget krävs försvar för att a) skydda sin egen befolkning och b) för att skydda den egna demokratin. I alla krig görs misstag, men jag kan inte ta dig på allvar när du antyder att Sharons och Bushs misstag på något enda sâtt skulle kunna jämföras med kommunismens brott (!).

Och hur fungerar denna jämförelse med tanke på att de vpk:are som du talar om levde i ett fredligt och välinformerat Sverige?

Att jämföra Dick Erixon och mig med Sovjetkommunismens och -förtryckets anhängare och apologeter är tyvärr ganska ohederligt från din sida.

Alicio

Henrik och Alicio: Tack för era synpunkter. Har mycket att göra just nu, återkommer med utförligare svar senare, förhoppningsvis i kväll.

Henrik: Någonstans har jag läst eller hört att Josefsson är folkpartist. Om så är fallet är han inte blind, men synen är väl ganska grumlig på båda ögonen. Eller vad tror du?

Alicio: Jag är rädd att du missförstått mitt inlägg. Det är inte ett angrepp på USA och/eller Israel. Det är inte ens ett angrepp på deras nuvarande regimer.

Det är ett angrepp på dig och alla andra idoldyrkare. För mig är det likgiltigt vilka idoler du och dina gelikar tillber, om de är röda, blå eller bruna, kristna, muslimska eller hinduiska. Den villkorslösa bekännelsen till den enda rätta tron/politiken och dehumaniseringen av den utkorade fienden skrämmer mig.

Bengt: Jo, somliga (bloggare) kommer att kunna göra det eftersom de gömmer sig bakom pseudonym. För att travestera Winston Churchill: ”Bloggare N.N. är en blygsam person, men så har han också mycket att blygas över”.

Det är inte snällt att kalla folk enögda, även om de är det, de kan ju bli sura. Men varför vara snäll?
Jag håller på och pluggar om projektioner. Mycket intressant, jag ser projektioner överallt, och det kan också vara riktigt. Vi projicerar och introjicerar mest hela tiden utan att veta om det, vårt (o)medvetande är skapt så. Iallafall så låter ordet ”osakligt” som en projektion i mina subjektiva öron.
Apropå idoler, så tänker jag att vi behöver förebilder. Gränsen till dyrkan är inte lätt att definiera. Den har troligen överskridits när man hellre citerar sin idol än tänker själv, och enligt mej så hamnar de flesta religioner i den kategorin. Självklart finns det många mycket bra citat – men de blir tomma ord utan erfarenhet och tankemöda bakom.
Jag tänker på Jesus som påstås säga att vi skall vara som barn i vissa lägen, barn säger sällan tomma ord – om de inte drillats i konsten.
Rädsla och skräck kan få människor att göra och säga vad som helst.

Å vad skönt att se att fler retar sig på den frenetiskt enögda svada som flödar ut från Alicios tangentbord. Ve den som vågar angripa Alicios hjältar, då svämmar kommentarerna över i din blogg med ovidkommande bortförklaringar och upprepade hänvisningar till att allt som Israel kan kritiseras för är ”misstag” och sånt som sker när man måste ”försvara sig” i ett ”krig”. Israel är ju helt utan skuld, eller hur? Svart och vitt. Ettor och nollor. Vi är goda. Dom är onda. Wake up, på det viset har aldrig någon varaktig fred skipats.

Uppfriskande Thorvald. Stå på dig.

Alicio.
I mina ögon verkar det som att du dyker upp och kommenterar så fort någon i bloggosfären viskar något om israel/palestina-konflikten.
Dina sakliga kommentarer är för mej svåra att förstå för att det verkar som att du försvarar att människor mördas.
Även krig är mord i mina ögon.

Jag har en hum om att det finns palestinier och israeler som vill få slut på mördandet och som talar i dialogform med varandra – med respekt för varandras människovarande.
Den respekten och ödmjukheten ser jag inte hos dej. Du letar fel hellre än att sprida förståelse.

Vilka är dina erfarenheter i konflikten? Har du varit där? Har du mött skräcken inför dödliga vapen?
Jag har inte varit där. Jag bara lever mej in i situationen så gott jag kan. Min klara ståndpunkt är att varje människa som mördas är en för mycket.

Våld föder våld.
Hela världen borde säga: Stopp! Det räcker nu.
Det finns inget moraliskt försvar för mord på någon.

Är det sant att Alicio är Joachim Poseners alias?

Jämlikhet och rättvisa är honnörsord som kan användas för att motivera vad som helst. I synnerhet s missbrukar orden i en utsträckning som gör att de förlorat all innebörd.

Från början hade jag med ett stycke om detta i inlägget, men fann det för tungt att formulera mina tankar tillräckligt klart. Inte för att de är särskilt oklart tänkta utan för att jag samlar mig för att generalangrepp på feminismen. D.v.s inte feminismen i sig, utan den politiskt korrekta, kraftlösa och gnälliga mediafeminism som dominerar den svenska debatten.

Nåväl, åter till ämnet. Jag önskar att jag kunde vara lika övertygad som du att syftet inte är att försämra för de redan duktiga. Jag tror att de politiker som drivit igenom systemet anser det inte gör något om man sänker undervisningsstandarden för de ”rikas” barn. De klarar sig ändå, det visar ju skillnaderna i studieresultat.

Och så det om att det handlar om män:
http://www.arenaek.se/ag4/default.asp?ID=1946&type=3&cat=arena

Nämn något krig som du anser varit berättigat, är du snäll.
Palestiniernas självmordsbombare är ju i självförsvar, eller?

Okej, jag förstår din poäng.
Att i princip har man rätt att fördriva inkräktare med våld, även om det innebär mord. Uppfattar jag dej rätt?
Det jag har i åtanke är att en stor sammanslutning av civilbefolkning alldeles fredligt kan åstadkomma en hel del. Jag tänker på kuppen mot Hugo Chavez för två år sedan, Berlinmuren och Sovjets fall.

”kuppen mot Hugo Chavez” – med allt förakt för Chavez vänsterpopulism måste jag ändå peka att den ”kuppen” ingalunda berodde på ”stor sammanslutning av civilbefolkning” utan var uppiskad av storfinans och högerkrafter, med all sannolikhet understödd av USA. Den ”fredliga civilbefolkningen” står säkerligen massivt bakom Chavez vilket ju också bekräftades av den nyliga folkomröstningen.

För säkerhets skull: OBS Jag gillar inte Chavez, jag gillar inte hans politik, jag gillar inte att han flirtar med Castro, jag vet att han är en f.d. kuppmakare. Men han är demokratiskt vald. Flera gånger.

Ursäkta om jag var otydlig.
Jag menade folkresningen som gjorde att Chavez kom tillbaka på sin plats efter kuppen… Jag tänkte inte på att det sades vara en folkresning som startade kuppförsöket. Jag såg en dokumentär om kuppdagarna, i våras tror jag, och där framgick med tydlighet att det var folkmassorna efter kuppen som satte press på kuppmakarna att avbryta sina planer. En stor folkmassa kan alltså avbryta en kupp som stöds av USA, och det är inponerande tycker jag.
En våldsaktion i det läget hade troligen inte gett samma resultat!