Det bidrar nog att vi har en statsminister som är ett föredöme i fråga om modern kvinnosyn.

Ett infall man bara kan få en sen kväll efter att ha läst om Einstein och relativitetsteori(erna):

Politikens allmänna lagar måste uttryckas genom utsagor som är giltiga i alla politiska system, dvs. är kovarianta med avseende på vilka substitutioner som helst (allmänt kovarianta).

Kanske ett steg på vägen mot psykohistoria? Jonas kanske har synpunkter?

Karon på Drullestigen kommenterar i inlägget ”Odefinierad ståndpunkt” kommenterad mina synpunkter på hans argumentation i Irakfrågan. Det visar sig att en hel del inte var menat som argument, utan var uttryck för Karons ”uppfattning” i diverse Irakrelaterade frågor.

Beträffande de ”fredliga vägarna” ändrar Karon nu ståndpunkt från att de lett till ”ingenting” till att de inte fått ”avsedd verkan”. Det kan jag instämma i och acceptera som argument. Sedan återstår frågan om det är tillräckligt skäl för krig?

När det gäller ”bomben” var min invändning baserad på att jag uppfattat att Saddam Hussein hittills anklagats för att dölja innehav och produktion av biologiska och kemiska vapen samt av projektiler och missiler med ”konventionella” stridsladdningar men med större räckvidd än den av FN tillåtna. Jag kan inte påminna mig några övertygande bevis eller indicier på Iraks vilja och förmåga att utveckla kärnvapen. Finns det så är det naturligtvis ett relevant argument. Men frågan är densamma som i föregående punkt.

Karon förstår inte vad jag menar med ”stipulativa definitioner” eller ”… att tillskriva dem andra ståndpunkter än de som de framför …”. Det jag menar är att man inte får argument för sin sak genom att fästa diverse epitet på meningsmotståndarna eller deras åsikter, inte heller genom att ”tro” att de menar något annat än vad de säger.

Efter sina välkomna förtydliganden redovisar Karon sina skäl för ”att förbereda ett militärt ingripande i Irak” i inlägget Vad vilja Karon Möredösk?. Det är goda argument som även jag kan acceptera som relevanta. Jag har dock några frågor beträffande Karons argument:

”Jag värnar om FN:s auktoritet och trovärdighet” Jag antar att det betyder att Karon anser att USA och Storbritannien ska respektera ett eventuellt nej i FN:s säkerhetsråd till ett krig mot Irak (”militärt ingripande” låter i mina öron som en förskönande omskrivning)?

”Jag vill att den demokratiska världen ska segra i kriget mot terrorismen” baseras väl på att Karon har tillgång till information som visar att en väsentlig del av världsterrorismen utgår från Irak?

”Jag vill låta Iraks folk leva i frihet och demokrati” Kan man åstadkomma det utifrån, med vapenmakt? Jag citerar gärna en stor amerikansk president i sammanhanget:
”Man kan inte ge människor bestående hjälp genom att göra för dem vad de måste göra för sig själva.”
Abraham Lincoln

Karon undrar också vad jag är för. Min inställning överensstämmer i stora drag med den som Amos Oz redovisade i Göteborgs-Posten förra veckan. Ett krig kan bli nödvändigt som en absolut sista åtgärd. Det är dock långt kvar innan den behöver övervägas. Med denna deklaration överlåter jag eventuell fortsatt debatt till andra för att ägna mig åt mer lättviktiga frågor som det svenska statskicket.

Till sist vill jag rätta till ett missförstånd – Jag är inte mot Karon Möredösk. Jag delar förvisso inte Karons uppfattningar (så här långt), men jag tycker att det är ett stort steg framåt att Karon övergått till att redovisa sina åsikter och att bemöta andras åsikter istället för att recensera dem. Det är värt inte bara en, utan flera (symboliska) oboler. Jag ser fram emot ett fortsatt givande meningsutbyte i den andan.

Amos Oz är inte för ett Irak-krig och mot krigsmotståndare. Åtminstone vissa, han buntar inte ihop alla under rubriken USA-hatare. Han är mer nyanserad än så. Han redogör också (relativt) detaljerat varför han inte är för krig.