Det tog sju år, men till slut fick jag rätt.
-
Sanning eller konsekvens?
Det parlamentariska läget efter valet ser ut att bli:
Alliansen – 173 mandat
De rödgröna – 156 mandat
Sverigedemokraterna – 20 mandatDe rödgröna försäkrar med en mun att de ”aldrig någonsin kommer att medverka till att Sverigedemokraterna får något inflytande över svensk politik”.
Det måste betyda att de inte kommer att ta hjälp av Sverigedemokraterna för att fälla en Alliansregering (som har stöd av fler väljare än de rödgröna).
Eller…?
-
Svaret
… är antagligen att jag, trots att jag uppvisar alla yttre kännetecknen, inte är riktigt vuxen. Trots mina år gillar jag Die Antwoord:
Men det är klart, har man en gång haft Iggy Pop och Poly Styrene bland sina favoriter så kan väl Die Antwoord ses som en naturlig fortsättning. Släktskapet känns ännu starkare i denna live upptagning.
Jag hittade Die Antwoord häromdagen hos Boing Boing som för övrigt har ett uppföljande inlägg här. Även om Die Antwoord just nu pulserar över hela ”worldwide interweb” så känns det som att gruppen kan bli något mer än en i raden av explosionsartade internetfenomen. Om de överlever den pågående hypen kommer vi inte att kunna undgå dem i framtiden.
Ett svar till ”Svaret”
-
Hej där!
Alltid lika kul att surfa hit, även om jag inte är särskilt frekvent! Men ang det du skrev, så är det väl i högsta grad positivt att inte vara riktigt vuxen! Även om vi inte riktigt delar musiksmak, känner jag igen mig! Jag har snöat in på diverse obskyra rappare och sådant…! 😉
Ha dé!
-
-
All makt …
I efterspelet till den nyligen timade vargslakten vargjakten har miljöminister Andreas Carlgren tagit upp och moderniserat ett fint gammalt centerordspråk.
Thorbjörn Fälldin sade på sin tid:
”Ingen statsrådspost kan vara så åtråvärd att jag vore beredd att dagtinga med min övertygelse.”
Andreas Carlgren säger idag:
”Miljöministerposten är inte så åtråvärd att den kan förmå mig att dagtinga med mina övertygelser…
Jag har inga.”
-
Revolution
Jag inleder det nya året och decenniet med en revolutionerande omgörning av bloggen. Förvetet har sett likadan ut sedan starten i oktober 2002. Det enda som har hänt under årens lopp är att jag varierat bakgrundsfärgen då och då.
Att jag så envetet hållit fast vid samma utseende beror dels på den ursprungliga designen var ordentligt genomtänkt. Jag ville ha något stramt och enkelt som inte drog uppmärksamheten från texten men som samtidigt var skilde ut förvetet från andra bloggar. Enligt min mening har designen tjänat sitt syfte väl, men nu tycker t.o.m. jag själv att den börjar se lite antikverad ut. Dessutom finns det numera en mängd intressanta tillägg och widgetar som inte går att använda med det blogg-tema som jag använt för förvetet sedan 2005 då jag migrerade från Blogger till WordPress.
Även det nya temat är något av en revolt mot mina ursprungliga konventioner så bygger bygger det på tanken att ”less is more”. Stram färgsättning, endast två typsnitt, inget ”lull-lull”. Det saknas fortfarande en del funktioner som jag ännu inte hunnit installera. Tillsvidare finns det inte någon ”Om förvetet”-sida på grund av en bugg i WordPress (alternativt problem med sql-databasen) som gör att jag inte kan revidera eller publicera sidor. Dessutom har kommentarerna till äldre inlägg (från Bloggertiden) hamnat i oordning. Men på det stora hela är jag nöjd med min uppdatering, problem blir säkert tillrättade med tiden.
Bakom omgörningen ligger också en vag förhoppning att den ska inverka positivt på blogglusten. Det finns tyvärr inget som tyder på att jag ska få mer tid för bloggande under 2010. Men jag hoppas att om jag gör om förvetet så kommer sidan att stirra tillbaka uppfordrande på mig och tvinga mig att avsätta mer tid. Vi får se hur det går.
Ett svar till ”Revolution”
-
Recension av designen finns på:
http://carl-uno.se/2010/01/the-iron-fist-of-forvetet/
-
-
När fasaden rämnar
Jag har vid tre tillfällen bevittnat häpnadsväckande sammanbrott i den svenska bloggvärlden.
Första gången, nästan på dagen för fyra år sedan, var jag själv helt oavsiktligt delaktig. En vid tiden ganska känd svensk bloggare som framgångsrikt skapat en bild av sig själv som en humoristisk och/eller ironisk person reagerade på ett inlägg på förvetet på ett sätt som avslöjade att h_n saknade såväl humor som självironi. Under stort buller och bång drog h_n sig tillbaka från den offentliga delen av bloggosfären.
Andra gången var i början av det här året när Mohammed Omar kom ut som radikal islamist och snabbt lierade sig med antisemitiska krafter. Fram till dess hade han lyckats upprätthålla bilden av sig själv som poet och intellektuell muslim. Numera förefaller han främst vara en högljudd förespråkare för diverse skogstokiga konspirationsteorier.
Tredje gången var nu på morgonen när det visade sig att ett ganska oskyldigt inlägg om Vellinge och Skåne hos Gunnar fått en annan bloggare att avslöja sig som Mohammed Omars motsvarighet på den andra kanten (om man säger så). Av de tre fallen är det nog ändå det som överraskar minst. Dels på grund av att xenofoba tendenser synts under en tid hos den andre bloggaren (som jag inte tänker länka till), dels på grund av dennes bakgrund. En del av de som ungdomen bekänner sig till en hatfylld och testuggande dogmatism klarar av att längre fram i livet skaffa sig en nykter syn på tillvaron medan andra bara byter ut dogmerna och objekten för sitt hat. Här har det senare inträffat.
Det som fascinerar mig i alla tre fallen är hur respektive bloggare under lång tid lyckats ge sken av att vara någon helt annan än den h_n egentligen är.
Ett svar till ”När fasaden rämnar”
-
Visst. Konstigt är det. Men ändå kanske inte så konstigt.
-
-
Bokliv
Jag har också tagit mig för att att beskriva mitt liv med hjälp av boktitlar enligt frågelistan som cirkulerar i bloggosfären sedan en tid tillbaka. Senast såg jag den hos Karin.
I och för sig beskriver min lista inte mitt liv, snarare ett liv. Säger den något om mig så gör den nog det indirekt genom att den ger exempel på böcker och författare som återfinns i mina bokhyllor.
Är du man eller kvinna? En eftersökt man
Beskriv dig själv: Skriet från vildmarken
Hur mår du? Vredens barn
Beskriv stället du bor på: Undrens stad
Vart skulle du vilja resa? Världen bortom Dukla
Vilken är din favoritfärg? Black Cherry Blues (Rött och svart)
Beskriv din bästa vän? Norrlands akvavit
Hurdant väder är det just nu? Sol och skugga
Vilken är din favoritårstid? Vinterfiske
Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta? Rastlöshetens anatomi
Vad är du rädd för? Den onda timmen
Dagens aforism: Framtiden är inte som förr
Vilket råd skulle du vilja ge? Play to your strengths!
Hur skulle du vilja dö? I döda språks sällskap
Ditt motto: Paradiset finns om hörnet
-
Venedigweekend
Den gångna helgen tillbringades i Venedig, en stad där mötet mellan gammalt och nytt är mer påtagligt än på de flesta andra ställen.
Det primära syftet med Venedigresan var att besöka årets Biennale. Nedan visas några foton från vårt besök. Den första är från det gemensamma nordiska bidraget som inte var så pjåkigt.
Fågeln i glas kommer från staden Venedigs egen paviljong.
Träskulpturerna är fångade i Arsenaledelen av utställningen som var betydligt vitalare och kändes mer spännande än de fasta paviljongerna i Giardini.
Portar till en annan dimension, eller bara vägar från utställningen? Vi klarade oss i alla fall helskinnade ut från vårt besök som tog motsvarande en dag i anspråk. Men hade jag tvingats passera en videoinstallation till hade jag antagligen skrikit högt.
Ett svar till ”Sanning eller konsekvens?”
Kanske naivt men jag tror faktiskt att båda blocken kommer att undvika att använda sig av SD för sina syften, vare sig direkt eller indirekt. Att (v) och (mp) skulle liera sig med SD för att fälla alliansen verkar litet orealistiskt.
Fast värre saker har ju hänt.
Hoppas nu att detta är inledningen till en lång och intensiv bloggningsperiod på Förvetet…