Regeringskansliets källare en eftermiddag i mitten av oktober 2006:
”Du Bill, vad gör vi egentligen här nere i källaren?” frågade Bull.
”Är du trög? Det vet du väl att Måns alltid gömde sina hemligheter här nere i källaren” snäste Bill.
”Jaa, och..?” undrade Bull osäkert.
”Det fattar du väl att om vi kan gräva fram någon riktigt maffig hemlighet så kan vi ge den till Pelle och Maja och deras kamrater” sa Bill överlägset.
”Men varför ska vi göra det?” frågade Bull.
”Nu när Måns är borta i minst fyra år och svanslösingen tagit över så är det bäst att vi håller oss väl med hans gäng om vi vill vara med och dela på grädden och sardinerna!” mästrade Bill.
”Jaha, då förstår jag. Vet du vad, jag såg faktiskt Måns stå och smussla vid skåpet där borta i hörnet en gång förra vintern. Och sen tittade han sig omkring och smög upp för trappan väldigt försiktigt” sa Bull och kliade sig fundersamt bakom örat.
”Det var intressant, kom så tittar vi efter vi vad han har gömt där” sa Bill och spatserade med återhållen iver fram till skåpet. Bull lommade efter, måttligt entusiastisk.
”Öppna någon gång då!” hetsade Bill. Bull öppnade dörrarna och tog ett steg tillbaka.
”Vad är det för något? Sardinburkar?” undrade Bull.
”Nej, nej, det är kassettband. Sådana som man använder för att ta backup på data” undervisade Bill.
”Vad står det på dom?” frågade Bull.
”Nu ska vi se – Sä-ker-hets-ko-pior tjugo-fjärde till tjugo-åttonde de-cem-ber tjugo-hundra-fyra.” stavade Bill mödosamt.
”Inte vet jag, men dom är nog viktiga på något sätt om Måns gömde dom här. Tror du att vi ska berätta för Pelle om dom? sa Bull tveksamt.
”Det är klart vi ska berätta för Pelle, tänk på grädden och sardinerna! Det var en väldig massa band förresten. En, två … åtta, nio, tio hyllor! med ett, två … elva, tolv band! på varje. Får se, tio gånger tolv, vad blir det nu igen?” frågade Bill (som inte gärna ville låtsas om att han tyckte huvudräkning var svårt).
”Eeeh, öööh… 150!” utropade Bull (som var glad att någon gång få visa sig på styva linan).
”Antalet är 150” sa Bill.
”150 är antalet” sa Bull.
—
Ursprungligen uppgavs det att 150 band med säkerhetskopior på regeringens eposttrafik under tsunamikatastrofen hittats i regeringskansliets källare, men bara 119 har överlämnats till tsunamiutredaren Johan Hirschfeldt . Enligt informationschef Hanna Brogren vid regeringens förvaltningsavdelning är det ytterst osannolikt att band skulle ha försvunnit. Det öppnar för andra, minst lika oroande, scenarion. Det är nästan så man önskar sig tillbaka till den ”gamla, goda tiden” med en ämbetsmannakår med statlig lönegradsplacering och reglerad befordringsgång.
Ett svar till ”Ytterst osannolikt”
Hihi, visst är det svårt att låta bli?