Brors har inte skrivit något annat heller. Han skriver att om man träffar ett hängavtal så gäller avtalets grundlön. Du har felaktigt påstått att han skriver något annat.
Om man inte kommer överens vid de lokala förhandlingarna gäller kollektivavtalets grundlön.
Du påstår också, lika felaktigt, att Brors talar ”i termen minimilöner”. Det gör han inte, det är Niklas Bruun som gör det. Och han gör det på ett sådant sätt att man måste anstränga sig för att missförstå vad han menar.
Nej, jag skriver att många tolkar det som om det finns minimilön. Jag har hört flera personer tolkat det så. Jag skriver inte att han använder det ordet. Kanske luddigt av mig, men ändå korrekt. Vad som är den stora dimridån är att i nuläget har inte nivån på lönerna alls diskuterats. Det görs om/när kollektivavtal sluts.
Ja, nu förstår jag åtmistone vad du menade med ”För det första är det många som när det läser Brors börjar tala i termen minimilöner.” Jag trodde du hade tappat bort några ord.
Men det blir väl inget villospår bara för att du hört ett ospeciserat antal personer som (medvetet eller av okunskap?) misstolkat vad Bruun säger i artikeln?
Nu ska jag se på Sopranos. Jag återkommer om andra delen i din föregående kommentar.
Åter till ämnet: Dimridån kan jag nog hålla med dig om. Men som jag uppfattar det är det du som står för den:
”I fredags skrev DN:s analytiker Brors att det lettiska företaget erbjudit sig att skriva kollektivavtal på villkor att det blir med svenska lägsta grundlönen.”
Så här står det: Det lettiska företaget har i förhandlingar med Byggnads sagt att det är villigt att skriva under det svenska kollektivavtalet och betala avtalsenliga löner. Det skulle bli ett så kallat hängavtal till gällande avtal mellan Byggnads och Sveriges byggindustrier.
Det skulle göra att de lettiska byggnadsarbetarna skulle få en timlön på 109 kronor, som är den så kallade grundlönen för utbildade yrkesarbetare. Men Byggettan i Stockholm är inte nöjt med detta, utan har krävt att det lettiska företaget ska gå med på att betala en timlön på 145 kronor, som är genomsnittet för byggnadsarbetare i Stockholmsområdet.
Du har lite svårt med läsförståelsen, eller hur? Ska vi prova att stryka bort lite utfyllnad och se om det blir tydligare:
”Det lettiska företaget har i förhandlingar med Byggnads sagt att det är villigt att skriva under det svenska kollektivavtalet /…/ Det skulle göra att de lettiska byggnadsarbetarna skulle få en timlön på 109 kronor, som är den så kallade grundlönen för utbildade yrkesarbetare.”
Fredrik: Andra ledet i ditt citat är rimligtvis artikelförfattarens slutsats om vad ett kollektivavtal kommer att medföra. Den är dessutom helt korrekt, kollektivavtalet garanterar de yrkesutbildade arbetarna 109 kr/tim.
Det finns inget stöd i artikeln för att det lettiska företaget har satt som villkor att timlönen 109 kr ska gälla för att de ska ingå ett kollektivavtal (så som Chadie har påstått). Det blir nämligen den automatiska följden av att kollektivavtalet träffas. För att en högre lön ska bli aktuell måste parterna träffa ett lokalt avtal. Om de inte kommer överens gäller lön enligt kollektivavtalet, se Byggnadsavtalet § 3 d 2:
”Överenskommelse om tidlönens (timlön respektive månadslön) storlek träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, dock om någon av dessa så begär med biträde av lokalförening respektive lokalavdelning. Om överenskommelse inte nås utges ersättning med grundlön för respektive yrkeskategori enligt tabell § 3 e 2. Arbetstagare med tidlön är garanterade minst lön enligt § 3 e 2.”
För att underlätta din läsförståelse kanske det är bäst att jag tillägger att det är i § 3 e 2 som grundlönen på 109 kr/tim specificeras.
Nja, jag vet inte om jag kan godkänna din läsförståelse; det finns inget i Brors artikel som säger att siffran 109 skulle vara hans egen spekulation.
I en tidigare DN-artikel (två klick från Brors analys) säger företagets representant rakt ut: ”Vi var beredda att skriva på för 109 kronor i timmen, vilket är vad Byggnads gjort på andra håll i Sverige. Men de kräver 145 kronor i timmen.”
109 och 145? Stämmer rätt bra med vad Brors skrev, eller hur? Man skulle till och med kunna tro att han läst sin egen tidning.
Så om vi sammanfattar: Brors och arbetsgivarens story är att 1) arbetsgivaren är beredd att teckna avtal, 2) byggnads vill ha en högre lön än vad kollektivavtalet garanterar, 3) arbetsgivaren vill då inte skriva på.
Trots dessa påstår du tvärsäkert att arbetsgivaren inte ställt några villkor om lönenivåer, och att det inte finns några spår av sådana villkor i Brors artikel. Hmm.
Fredrik: Om det är som du skriver är det Byggnads som sätter villkor för ett avtal, inte det lettiska företaget.
Den korrekta gången är (precis som Chadie skriver i den första kommentaren) att man först träffar ett kollektivavtal. I och med det gäller de i avtalet garanterade lönerna. Därefter kan Byggnads begära förhandling om lönenivån. Om det lettiska företaget inte vill betala mer än den avtalsenliga lönen tar den förhandlingen ca 30 sekunder. Jag kan t.o.m erbjuda mig att skriva förhandlingsprotokollet i förväg:
11 svar till ”Vilseledande”
Nej, det är inte felaktiga uppgifter.
Löneförhandlingar har inte pågått.
Det är nästa steg, om/när kollektivavtal sluts.
Brors har inte skrivit något annat heller. Han skriver att om man träffar ett hängavtal så gäller avtalets grundlön. Du har felaktigt påstått att han skriver något annat.
Om man inte kommer överens vid de lokala förhandlingarna gäller kollektivavtalets grundlön.
Du påstår också, lika felaktigt, att Brors talar ”i termen minimilöner”. Det gör han inte, det är Niklas Bruun som gör det. Och han gör det på ett sådant sätt att man måste anstränga sig för att missförstå vad han menar.
Nej, jag skriver att många tolkar det som om det finns minimilön. Jag har hört flera personer tolkat det så.
Jag skriver inte att han använder det ordet.
Kanske luddigt av mig, men ändå korrekt.
Vad som är den stora dimridån är att i nuläget har inte nivån på lönerna alls diskuterats.
Det görs om/när kollektivavtal sluts.
Ja, nu förstår jag åtmistone vad du menade med ”För det första är det många som när det läser Brors börjar tala i termen minimilöner.” Jag trodde du hade tappat bort några ord.
Men det blir väl inget villospår bara för att du hört ett ospeciserat antal personer som (medvetet eller av okunskap?) misstolkat vad Bruun säger i artikeln?
Nu ska jag se på Sopranos. Jag återkommer om andra delen i din föregående kommentar.
Det var ett händelserikt avsnitt vill jag lova!
Åter till ämnet: Dimridån kan jag nog hålla med dig om. Men som jag uppfattar det är det du som står för den:
”I fredags skrev DN:s analytiker Brors att det lettiska företaget erbjudit sig att skriva kollektivavtal på villkor att det blir med svenska lägsta grundlönen.”
Var i Brors artikel står det?
Så här står det:
Det lettiska företaget har i förhandlingar med Byggnads sagt att det är villigt att skriva under det svenska kollektivavtalet och betala avtalsenliga löner. Det skulle bli ett så kallat hängavtal till gällande avtal mellan Byggnads och Sveriges byggindustrier.
Det skulle göra att de lettiska byggnadsarbetarna skulle få en timlön på 109 kronor, som är den så kallade grundlönen för utbildade yrkesarbetare. Men Byggettan i Stockholm är inte nöjt med detta, utan har krävt att det lettiska företaget ska gå med på att betala en timlön på 145 kronor, som är genomsnittet för byggnadsarbetare i Stockholmsområdet.
Ja. Var är villkoret?
Du har lite svårt med läsförståelsen, eller hur? Ska vi prova att stryka bort lite utfyllnad och se om det blir tydligare:
”Det lettiska företaget har i förhandlingar med Byggnads sagt att det är villigt att skriva under det svenska kollektivavtalet /…/
Det skulle göra att de lettiska byggnadsarbetarna skulle få en timlön på 109 kronor, som är den så kallade grundlönen för utbildade yrkesarbetare.”
Fredrik: Andra ledet i ditt citat är rimligtvis artikelförfattarens slutsats om vad ett kollektivavtal kommer att medföra. Den är dessutom helt korrekt, kollektivavtalet garanterar de yrkesutbildade arbetarna 109 kr/tim.
Det finns inget stöd i artikeln för att det lettiska företaget har satt som villkor att timlönen 109 kr ska gälla för att de ska ingå ett kollektivavtal (så som Chadie har påstått). Det blir nämligen den automatiska följden av att kollektivavtalet träffas. För att en högre lön ska bli aktuell måste parterna träffa ett lokalt avtal. Om de inte kommer överens gäller lön enligt kollektivavtalet, se Byggnadsavtalet § 3 d 2:
”Överenskommelse om tidlönens (timlön respektive månadslön) storlek träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, dock om någon av dessa så begär med biträde av lokalförening respektive lokalavdelning. Om överenskommelse inte nås utges ersättning med grundlön för respektive yrkeskategori enligt tabell § 3 e 2.
Arbetstagare med tidlön är garanterade minst lön enligt § 3 e 2.”
För att underlätta din läsförståelse kanske det är bäst att jag tillägger att det är i § 3 e 2 som grundlönen på 109 kr/tim specificeras.
Nja, jag vet inte om jag kan godkänna din läsförståelse; det finns inget i Brors artikel som säger att siffran 109 skulle vara hans egen spekulation.
I en tidigare DN-artikel (två klick från Brors analys) säger företagets representant rakt ut: ”Vi var beredda att skriva på för 109 kronor i timmen, vilket är vad Byggnads gjort på andra håll i Sverige. Men de kräver 145 kronor i timmen.”
109 och 145? Stämmer rätt bra med vad Brors skrev, eller hur? Man skulle till och med kunna tro att han läst sin egen tidning.
Så om vi sammanfattar: Brors och arbetsgivarens story är att 1) arbetsgivaren är beredd att teckna avtal, 2) byggnads vill ha en högre lön än vad kollektivavtalet garanterar, 3) arbetsgivaren vill då inte skriva på.
Trots dessa påstår du tvärsäkert att arbetsgivaren inte ställt några villkor om lönenivåer, och att det inte finns några spår av sådana villkor i Brors artikel. Hmm.
Fredrik: Om det är som du skriver är det Byggnads som sätter villkor för ett avtal, inte det lettiska företaget.
Den korrekta gången är (precis som Chadie skriver i den första kommentaren) att man först träffar ett kollektivavtal. I och med det gäller de i avtalet garanterade lönerna. Därefter kan Byggnads begära förhandling om lönenivån. Om det lettiska företaget inte vill betala mer än den avtalsenliga lönen tar den förhandlingen ca 30 sekunder. Jag kan t.o.m erbjuda mig att skriva förhandlingsprotokollet i förväg:
§ 1. Byggnads begär en timlön på 145 kronor.
§ 2. Företaget avvisar Byggnads begäran.
§ 3. Förhandlingen förklaras avslutad.