I Sverige har landstingen i praktiken regionala monopol på sjukvården. I likhet med andra monopol behandlar landstingen sina leverantörer, anställda och kunder (patienter) uselt. När det inte finns någon konkurrens behöver man inte bry sig eftersom varken leverantörer, anställda eller patienter kan vända sig någon annanstans.
Landstingen påminner i mångt och mycket om de forna sovjetiska industrikombinaten. De var också jätteorganisationer med en diversifierad verksamhet och styrdes i likhet med landstingen av politruker med minimalt verksamhetskunnande. I de sovjetiska industrikombinaten slavade miljontals ryssar med att transformera perfekta råvaror till skrot, t.ex. VAZ– eller Volgabilar. I landstingen förvandlas sjuka till medicinskt färdigbehandlade av underbetalda kvinnor.
Det fanns en gång goda skäl (ojämn inkomstfördelning, brister i information och kunskap hos breda befolkningslager o.s.v.) till att bygga upp en politikerstyrd sjukvårdsapparat. Men när dessa skäl i stort sett är undanröjda blir den bristande konkurrensen ett problem.
I GT (Expressens göteborgsupplaga) den 1 januari redovisas ett projekt vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset där man med hjälp av externa logistikkonsulter halverade patienttiden, d.v.s. tiden från patientens första besök vid kliniken till att han är färdigbehandlad (i artikeln står det t.om. ”frisk”). Det hela åstadkoms med enkla medel:
1. Man såg till att planerade läkartider alltid var fullt bemannade (läkare, sjuksköterskor och läkarsekreterare) under mottagningstid.
2. Inga remisser fick vara obehandlade vid arbetsdagens slut.
3. Tid för återbesök bokades redan vid första besöket.
Dessa åtgärder resulterade i att patienttiden minskade från 278 till 140 patientdagar. Försäkringskassan sparar i genomsnitt 60 000 kronor per patient i sjukpenning. Samhällsvinsten är naturligtvis ännu större men svår att beräkna. Vinsten i form av minskat mänskligt lidande går över huvud taget inte att värdera.
I en konkurrensutsatt verksamhet är åtgärder som de ovan beskrivna en självklarhet, i praktiken ett överlevnadsvillkor. För Hälso- och sjukvårdsmonopolet i Västra Götalandsregionen är de ett besvärande undantag. Efter ett idogt sökande har jag inte lyckats hitta någon information om projektet på Västra Götalandsregionens webbplats.
Det enda spåret på webben är ett program från en konferens i Norsk Dataförenings regi där vårdenhetschefen och en av konsulterna redogjorde för projektet i 45 minuter.
Frågan är väl närmast om vårdenhetschefen kan få ha kvar sitt jobb nu när informationen läckt ut. Hon har ju helt missförsttåt sin uppgift. Hon ska administrera de av politiker och sjukvårdsbyråkrater nogsamt underhållna vårdköerna, inte korta dem!