{"id":828,"date":"2004-09-05T21:25:33","date_gmt":"2004-09-05T20:25:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/?p=828"},"modified":"2004-09-05T21:25:33","modified_gmt":"2004-09-05T20:25:33","slug":"kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\/","title":{"rendered":"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II"},"content":{"rendered":"

I ett tidigare inl\u00e4gg<\/a> lovade jag att \u00e5terkomma till makarna Myrdals f\u00f6rh\u00e5llande till rasism och rasbiologi i boken Kris i befolkningsfr\u00e5gan<\/em>. Innan jag g\u00e5r in p\u00e5 vad jag fann i boken kan det vara p\u00e5 sin plats att att f\u00f6rs\u00f6ka bringa ordning i begreppen:<\/p>\n

Rasbiologi<\/strong> s\u00e5gs p\u00e5 trettiotalet av m\u00e5nga som en vetenskap. Den gick ut p\u00e5 att genom fysiska m\u00e4tningar kartl\u00e4gga det biologiska arvets betydelse f\u00f6r sinnessjukdom, alkoholism, kriminalitet och allt annat som uppfattades minderv\u00e4rdigt.<\/p>\n

Rashygien<\/strong> (eugenik) var den praktiska till\u00e4mpningen av rasbiologin. Det handlade om att hindra de mindre goda individerna fr\u00e5n fortplantning och att gynna de b\u00e4sta individernas fortplantning. P\u00e5 s\u00e5 vis skulle folkets kvalitet f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n

Rasism<\/strong> \u00e4r (nu och p\u00e5 trettiotalet) en ideologi som vilar p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen att en ras (den egna) \u00e4r \u00f6verl\u00e4gsen andra raser. Av denna ideologi f\u00f6ljer vanligtvis f\u00f6rtryck av dem som man ser som minderv\u00e4rdiga.<\/p>\n

I boken f\u00f6r Myrdals utf\u00f6rliga resonemang som, direkt eller indirekt, ber\u00f6r dessa begrepp. F\u00f6r att ge en n\u00e5gots\u00e5n\u00e4r r\u00e4ttvisande bild anv\u00e4nder jag mig i det f\u00f6ljande av ganska omfattande citat ur boken.<\/p>\n

Om rasism och rasbiologi:<\/strong><\/p>\n

”De arvsbiologiska klassteorierna falla s\u00e5ledes s\u00f6nder i synnerligen illa genomt\u00e4nkta och hopfogade hypoteser redan vid en abstrakt metodisk problemkritik.
\n\/…\/
\nMan b\u00f6r i detta sammanhang l\u00e4gga m\u00e4rke till att den moderna empiriskt och ej spekulativt arbetande socialpsykologin i st\u00e4llet alltmer letts till att f\u00f6lja den alldeles motsatta arbetshypotesen, n\u00e4mligen att – n\u00e4r det g\u00e4ller st\u00f6rre socialgrupper – olikheter i den genomsnittliga niv\u00e5n av olika psykiska, \u00e4rvda anlag t.o.m. alldeles skilda raser emellan spela en relativt liten roll, som i flertalet praktiska problem helt kan f\u00f6rsummas \/…\/ Milj\u00f6n har \u00e5ter kommit till heders. Om negrer i Amerika eller judar i Polen \u00e5dagal\u00e4gga vissa genomsnittliga raskarakteristika i sina handlingar f\u00f6rklaras det framf\u00f6rallt d\u00e4rigenom, att de sedan barndomen st\u00e4mplats, behandlats och tvungits reagera just som negrer i Amerika och judar i Polen.
\n\/…\/
\nDen som i likhet med f\u00f6rfattarna till denna bok dock tror p\u00e5 den kritiska forskningens folkuppfostrande betydelse, kan inte undslippa den tanken, att det till slut finns ett visst samband mellan det politiska ras- och klassbarbari, som just nu g\u00f6r sig brett i Tyskland, \u00e5 ena sidan, och \u00e5 andra sidan den flathet, som d\u00e4r sedan l\u00e4nge visats f\u00f6r allsk\u00f6ns ovederh\u00e4ftig, spekulativt biologisk gottk\u00f6psvisdom i sociala fr\u00e5gor. Till nazismens f\u00f6rhistoria h\u00f6r \u00e4ven att detta olyckliga land under tv\u00e5 generationer n\u00e4ra nog saknat en kritisk socialvetenskaplig forskning p\u00e5 internationell standard. I sista hand kunna de biologiska ras- och klassdoktrinerna och med dem ras- och klassfanatismen blott \u00f6vervinnas genom kritisk social forskning<\/em>.” (sid 75-78)<\/p>\n

Om rashygien (folkets kvalitet):<\/strong><\/p>\n

”Det \u00e4r sv\u00e5rt att uppleta ett enda omr\u00e5de av n\u00e4ringslivet, d\u00e4r kraven p\u00e5 arbetstakt och arbetskvalitet icke stegrats under den sista generationen. <\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Denna utveckling, som \u00e4r ett med tidens egen anda och som \u00e4r innerligt bejakad av alla fullv\u00e4rdiga m\u00e4nniskor, m\u00e5ste emellertid l\u00e4mna en oavbrutet stegrad procent av befolkningen s\u00e5som mer eller mindre arbetsof\u00f6rm\u00f6gen. \/…\/ <\/em>[Utvecklingen] ber\u00f6var d\u00e5 dessa olyckliga \u00f6verblivna mer och mer varje m\u00f6jlighet att, l\u00e5t vara till en l\u00e4gre l\u00f6n, g\u00f6ra en insats, som moraliskt f\u00f6rsvarar deras liv och som sk\u00e4nker dem livets n\u00f6dtorft.
\n\/…\/
\nProblemet g\u00e4ller i sista hand: hur skola vi kunna h\u00f6ja m\u00e4nniskomaterialets kvalitet i takt med det moderna livets anspr\u00e5k? <\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Det andra och f\u00f6r \u00f6gonblicket lika viktiga problemet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r: hur skola vi p\u00e5 ett n\u00e5gorlunda tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt kunna infoga flertalet av \u00e4ven de mindre arbetsdugliga i ett arbetsliv, som – \u00e4ven om vi andra skulle ha r\u00e5d att f\u00f6rs\u00f6rja dem i sysslol\u00f6shet, vilket vi icke ha om vi vilja n\u00e5 en stegring av levnadsstandarden – likv\u00e4l \u00e4r oundg\u00e4ngligen n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att de sj\u00e4lva skola kunna f\u00f6ra en socialt lycklig, m\u00e4nskligt v\u00e4rdig tillvaro.
\n\/…\/
\nDet \u00e4r icke bara s\u00e5, att de mindre arbetsdugliga nu ha sv\u00e5rare att finna arbete och d\u00e5 l\u00e4tt av naturliga sk\u00e4l bli asociala. Det \u00e4r \u00e4ven tv\u00e4rtom s\u00e5, att de som av en eller annan yttre anledning r\u00e5ka bli arbetsl\u00f6sa, just d\u00e4rigenom bli mindre arbetsdugliga ocks\u00e5 f\u00f6r framtiden. En l\u00e4ngre arbetsl\u00f6shetsperiod f\u00f6rs\u00e4mrar arbetskvaliteten hos m\u00e4nniskomaterialet. \u00c4ven en individ med prima livsf\u00f6ruts\u00e4ttningar utg\u00e5r ofta s\u00e5som delvis asocial ur en dylik pers.
\n\/…\/
\nDet viktigaste medlet i v\u00e5r hand att h\u00f6ja m\u00e4nniskomaterialets kvalitet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r arbetsl\u00f6shetens och i f\u00f6rsta hand ungdomsarbetsl\u00f6shetens avskaffande.<\/em>” (sid 207-213)<\/p>\n

Om steriliseringsfr\u00e5gan:<\/strong><\/p>\n

”Vad kan d\u00e5 samh\u00e4llet ytterligare g\u00f6ra f\u00f6r att m\u00f6ta den nya tidens sk\u00e4rpta kvalitetskrav? Vad \u00e4r den n\u00e4rmare inneb\u00f6rden av den profylaktiska socialpolitik, vars n\u00f6dv\u00e4ndighet vi antytt i f\u00f6reg\u00e5ende kapitel?
\n\/…\/
\nI det n\u00e4rmaste planet ligger d\u00e5 givetvis den radikala utsovring av h\u00f6ggradigt livsodugliga individer, som kan \u00e5stadkommas genom sterilisering.
\n\/…\/
\nDet \u00e4r tv\u00e5 syftlinjer, som korsa varandra i steriliseringsfr\u00e5gan, en rashygienisk och en socialpedagogisk.
\n\/…\/
\nDen rashygieniska fr\u00e5gan \u00e4r sv\u00e5r: Vilka individer skola anses som s\u00e5 otvetydigt d\u00e5liga arvsb\u00e4rare, att de ej b\u00f6ra till\u00e5tas fortplanta sig? Helst skulle man v\u00e4l p\u00e5 den v\u00e4gen vilja utrota all slags fysisk och psykisk minderv\u00e4rdighet inom befolkningen, b\u00e5de sinnessl\u00f6het och sinnessjukdom, kroppsliga sjukdomar och d\u00e5liga karakt\u00e4rsanlag. Men \u00e4rftlighetsforskningen st\u00e4ller oss alltmer f\u00f6rsiktiga. Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta, i vilken utstr\u00e4ckning en sjuk eller asocial individs avkomma verkligen \u00e4r utsatt f\u00f6r arvshotet. \u00c4ven d\u00e4r det \u00e4r fr\u00e5ga om \u00e4rftliga anlag, har man \u00e4nnu sv\u00e5rt att sk\u00f6nja \u00e4ftlighetssammanhangen och framf\u00f6r allt sv\u00e5rt att igenk\u00e4nna b\u00e4rarna av de o\u00f6nskliga anlagen. Det \u00e4r n\u00e4mligen icke alltid mot dem, d\u00e4r defekten framtonat, som en steriliserings\u00e5tg\u00e4rd skulle beh\u00f6va rikta sig. En del psykiska sjukdomstillst\u00e5nd \u00e4ro \u00e5 andra sidan alldeles p\u00e5tagligen i h\u00f6g grad milj\u00f6betingade. \u00c4ven om d\u00e4rvid en \u00e4rftlig disposition i m\u00e5nga fall \u00e4r sannolik, \u00e4r det dock ofta milj\u00f6orsaker som p\u00e5 denna grundval framskapat en sjukdomsfas. De flesta kroppsliga sjukdomar och \u00e4n mer de moraliska karakt\u00e4rsdragen \u00e4ro \u00e4nnu sv\u00e5rare att arvsm\u00e4ssigt komma \u00e5t.
\n\/…\/
\nMycket l\u00e4ngre kommer man emellertid, d\u00e5 \u00e4ven den andra huvudsynpunkten p\u00e5 steriliseringsfr\u00e5gan, den socialpedagogiska tas med i beaktande. \/…\/ De individer, mot vilka ett tv\u00e5ngsm\u00e4ssigt steriliseringsf\u00f6rfarande skulle beh\u00f6va vidtagas \/…\/ erbjuda vanligen sina barn en uppenbart ol\u00e4mplig uppfostringsmilj\u00f6 och kunna d\u00e4rf\u00f6r mindre r\u00e4kna med att samh\u00e4llet skall ha f\u00f6rsyn f\u00f6r deras ’r\u00e4tt’ att ha dessa barn<\/em>.” (sid 217-219)<\/p>\n

Betr\u00e4ffade till\u00e4mpningen av den d\u00e5 helt f\u00e4rska lagen om sterilisering skriver Myrdals:
\n”Ett \u00f6nskem\u00e5l b\u00e5de fr\u00e5n socialpedagogisk och arvsbiologisk synpunkt \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r till en b\u00f6rjan en s\u00e5 str\u00e4ng lagtill\u00e4mpning som m\u00f6jligt. I de fall d\u00e4r r\u00e4ttskapacitet icke kan f\u00f6rnekas, trots att eljest f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r sterilisering \u00e4ro f\u00f6r handen, b\u00f6ra l\u00e4kare och sociala myndigheter vara verksamma f\u00f6r att f\u00f6rm\u00e5 vederb\u00f6rande att frivilligt underkasta sig sterilisering. Visar sig denna p\u00e5tryckning i alltf\u00f6r m\u00e5nga fall ineffektiv, s\u00e5 b\u00f6r en sk\u00e4rpning av steriliseringslagen \u00f6verv\u00e4gas, inneb\u00e4rande r\u00e4tt f\u00f6r samh\u00e4llets organ att ocks\u00e5 emot deras vilja sterilisera \u00e4ven r\u00e4ttskapabla<\/em>.” (sid 220)<\/p>\n

Efter ett i huvudsak avf\u00e4rdande resonemang om sterilisering p\u00e5 arvsbiologiska bevekelsegrunder skriver paret Myrdal:
\n”Steriliseringsf\u00f6rfarandet kommer d\u00e4rf\u00f6r med all sannolikhet att mycket oftare tas i bruk mot sinnessl\u00f6a. De socialpedagogiska sk\u00e4len f\u00f6r sterilisering \u00e4ro ju h\u00e4r \u00e4ven s\u00e4rskilt starka. Det kan knappast fr\u00e5n n\u00e5gon synpunkt f\u00f6rsvaras, att barn f\u00e5 f\u00f6das och v\u00e4xa upp hos sinnessl\u00f6a f\u00f6r\u00e4ldrar. ’Varje fall \u00e4r ett fall f\u00f6r mycket.’ Ett ytterligare sk\u00e4l f\u00f6r ett ganska skoningsl\u00f6st steriliseringsf\u00f6rfarande har man i det av forskarna framdragna f\u00f6rh\u00e5llandet, att just de \u00e4rftliga fallen av sinnessl\u00f6het oftast torde finnas, ej bland idioterna och de imbecilla, utan bland dem som befinna sig utanf\u00f6r anstalterna och d\u00e4rf\u00f6r nu ha en av varken f\u00f6rnuftet eller samh\u00e4llet reglerad fortplantningsfrihet. <\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Samh\u00e4llet \u00e4r dessutom rent ekonomiskt intresserat i en inskr\u00e4nkning i dessa de lindrigt sinnessl\u00f6as fortplantningsfrihet. \u00c5ter och \u00e5ter tr\u00e4ffa vi t.ex. p\u00e5 stora kullar av barn till ogifta imbecilla m\u00f6drar, d\u00e4r hela skaran m\u00e5ste underh\u00e5llas av det allm\u00e4nna och d\u00e4r deras ofta f\u00f6rekommande asocialitet och brottslighet i framtiden kommer att v\u00e5lla ytterligare bekymmer. Att ett antal dylika individer hindras att komma till v\u00e4rlden medf\u00f6r allts\u00e5 i och f\u00f6r sig en betydande social l\u00e4ttnad, alldeles oavsett vilken verkan p\u00e5 befolkningsstockens framtida kvalitet en s\u00e5dan inskr\u00e4nkning kan t\u00e4nkas medf\u00f6ra.<\/em>” (sid 223)<\/p>\n

Avslutningsvis fastsl\u00e5r de:
\n”Men det st\u00f6rre socialpolitiska problemet g\u00e4ller ej dessa sv\u00e5rartade fall av defekta individer. Problemet g\u00e4ller, som h\u00e4r flera g\u00e5nger framh\u00e4vts, alla de icke fullt toppv\u00e4rdiga individer, som under moderna f\u00f6rh\u00e5llanden ha sv\u00e5rt att klara sin existens
\n\/…\/
\nGenom att blott n\u00f6dtorftigt s\u00f6rja f\u00f6r deras uppeh\u00e4lle medelst ekonomiska underst\u00f6d vinna vi ej stort; d\u00e4rom torde nu alla vara ense. Mycket viktigare \u00e4r det d\u00e5 att bringa dem in i l\u00e4mpligt produktivt arbete. Se vi problemet fr\u00e5n profylaktisk synpunkt ha vi emellertid i f\u00f6rsta hand att lita till en f\u00f6rb\u00e4ttrad h\u00e4lsov\u00e5rd och uppfostran.<\/em>” (sid 225)<\/p>\n

Summering<\/strong><\/p>\n

Detta inl\u00e4gg \u00e4r f\u00f6rmodligen redan s\u00e5 l\u00e5ngt att mycket f\u00e5 av mina eventuella l\u00e4sare tagit sig \u00e4nda hit. Summeringen f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r anst\u00e5 till n\u00e4sta inl\u00e4gg. Redan nu vill jag dock meddela att jag anser att Myrdals varken var rasister eller rasbiologer. Vad de, enligt min mening, ist\u00e4llet var skyldiga till f\u00e5r de eventuella l\u00e4sarna reda p\u00e5 n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n

Fotnot:<\/strong> Sidh\u00e4nvisningarna avser f\u00f6rsta upplagan av Kris i befolkningsfr\u00e5gan<\/em>, utgiven p\u00e5 Albert Bonniers F\u00f6rlag \u00e5r 1934.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I ett tidigare inl\u00e4gg lovade jag att \u00e5terkomma till makarna Myrdals f\u00f6rh\u00e5llande till rasism och rasbiologi i boken Kris i befolkningsfr\u00e5gan. Innan jag g\u00e5r in p\u00e5 vad jag fann i boken kan det vara p\u00e5 sin plats att att f\u00f6rs\u00f6ka bringa ordning i begreppen: Rasbiologi s\u00e5gs p\u00e5 trettiotalet av m\u00e5nga som en vetenskap. Den gick…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[97,116,137,139,140,164],"class_list":["post-828","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik","tag-kris-i-befolkningsfragan","tag-myrdal","tag-rasbiologi","tag-rashygien","tag-rasism","tag-sterilisering"],"yoast_head":"\nKris i befolkningsfr\u00e5gan II - F\u00f6rvetet<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr\ufffdgan-ii\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II - F\u00f6rvetet\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"I ett tidigare inl\u00e4gg lovade jag att \u00e5terkomma till makarna Myrdals f\u00f6rh\u00e5llande till rasism och rasbiologi i boken Kris i befolkningsfr\u00e5gan. Innan jag g\u00e5r in p\u00e5 vad jag fann i boken kan det vara p\u00e5 sin plats att att f\u00f6rs\u00f6ka bringa ordning i begreppen: Rasbiologi s\u00e5gs p\u00e5 trettiotalet av m\u00e5nga som en vetenskap. Den gick...\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr\ufffdgan-ii\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"F\u00f6rvetet\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2004-09-05T20:25:33+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Thorvald\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Thorvald\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/2004\\\/09\\\/05\\\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/2004\\\/09\\\/05\\\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Thorvald\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/f8eba858e89d86da3e8f4131644d7c72\"},\"headline\":\"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II\",\"datePublished\":\"2004-09-05T20:25:33+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/2004\\\/09\\\/05\\\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\\\/\"},\"wordCount\":1784,\"keywords\":[\"kris i befolkningsfr\u00e5gan\",\"myrdal\",\"rasbiologi\",\"rashygien\",\"rasism\",\"sterilisering\"],\"articleSection\":[\"Politik\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/2004\\\/09\\\/05\\\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/2004\\\/09\\\/05\\\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\\\/\",\"name\":\"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II - F\u00f6rvetet\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2004-09-05T20:25:33+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/f8eba858e89d86da3e8f4131644d7c72\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/2004\\\/09\\\/05\\\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/2004\\\/09\\\/05\\\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/2004\\\/09\\\/05\\\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/\",\"name\":\"F\u00f6rvetet\",\"description\":\"en blogg fr\u00e5n freiholtz.se!\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/f8eba858e89d86da3e8f4131644d7c72\",\"name\":\"Thorvald\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/8328a4c14b3a439f4c0cf3cf4af03cee061e00c35ed80000610d03c204796578?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/8328a4c14b3a439f4c0cf3cf4af03cee061e00c35ed80000610d03c204796578?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/8328a4c14b3a439f4c0cf3cf4af03cee061e00c35ed80000610d03c204796578?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Thorvald\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\"],\"url\":\"https:\\\/\\\/www.freiholtz.se\\\/forvetet\\\/author\\\/thorvald\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II - F\u00f6rvetet","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr\ufffdgan-ii\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II - F\u00f6rvetet","og_description":"I ett tidigare inl\u00e4gg lovade jag att \u00e5terkomma till makarna Myrdals f\u00f6rh\u00e5llande till rasism och rasbiologi i boken Kris i befolkningsfr\u00e5gan. Innan jag g\u00e5r in p\u00e5 vad jag fann i boken kan det vara p\u00e5 sin plats att att f\u00f6rs\u00f6ka bringa ordning i begreppen: Rasbiologi s\u00e5gs p\u00e5 trettiotalet av m\u00e5nga som en vetenskap. Den gick...","og_url":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr\ufffdgan-ii\/","og_site_name":"F\u00f6rvetet","article_published_time":"2004-09-05T20:25:33+00:00","author":"Thorvald","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Thorvald","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\/"},"author":{"name":"Thorvald","@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/#\/schema\/person\/f8eba858e89d86da3e8f4131644d7c72"},"headline":"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II","datePublished":"2004-09-05T20:25:33+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\/"},"wordCount":1784,"keywords":["kris i befolkningsfr\u00e5gan","myrdal","rasbiologi","rashygien","rasism","sterilisering"],"articleSection":["Politik"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\/","url":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\/","name":"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II - F\u00f6rvetet","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/#website"},"datePublished":"2004-09-05T20:25:33+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/#\/schema\/person\/f8eba858e89d86da3e8f4131644d7c72"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/2004\/09\/05\/kris-i-befolkningsfr%ef%bf%bdgan-ii\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Kris i befolkningsfr\u00e5gan II"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/#website","url":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/","name":"F\u00f6rvetet","description":"en blogg fr\u00e5n freiholtz.se!","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/#\/schema\/person\/f8eba858e89d86da3e8f4131644d7c72","name":"Thorvald","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/8328a4c14b3a439f4c0cf3cf4af03cee061e00c35ed80000610d03c204796578?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/8328a4c14b3a439f4c0cf3cf4af03cee061e00c35ed80000610d03c204796578?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/8328a4c14b3a439f4c0cf3cf4af03cee061e00c35ed80000610d03c204796578?s=96&d=mm&r=g","caption":"Thorvald"},"sameAs":["https:\/\/www.freiholtz.se"],"url":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/author\/thorvald\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/828","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=828"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/828\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=828"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=828"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.freiholtz.se\/forvetet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=828"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}