Torsksystemdynamik

Som utlovat i mitt föregående inlägg återkommer jag här med mer information om systemtänkande. Det finns ett antal regler för systemtänkare. Tre av de viktigaste är:
1. Ett systems beteende orsakas av dess inre struktur – samband, återkopplingar, fördröjningar
2. Sök lösningarna inuti systemet – skyll inte på omgivningen
3. Dagens problem kommer av gårdagens lösningar

För att illustrera dessa regler och loopdiagram samt lager- & flödesmodeller använder jag ett torskfiskeexempel från ett gammalt inlägg. Exemplet har dessutom fått förnyad aktualitetsenare tid. Loopdiagram är en metod för att analysera och beskriva orsak-verkan samband. Klicka på bilden så startar en presentation (pdf) som förklarar hur det fungerar:

Det är naturligtvis bra att förstå hur saker och ting hänger samman, men ofta räcker inte denna förståelse för att man ska kunna förutse systemets beteende. Då är det bra att kunna göra en datorsimulering av systemet. Jag använder mig av lager- & flödesmodeller. I dessa samlas allt som ackumuleras över tiden i lager (rutorna i modellen nedan), lagren fylls på och tappas av med flöden (pilarna med kranar). Med lager och flöden samt konverterare (ringarna), som används för mätning och styrning av modellen, går det att bygga modeller av alla slags system. Torskfiskemodellen ser ut så här i lager- & flödesversion (klicka på bilden för en större version av den):

Det är en enkel men fullt körbar modell. Indata är godtyckligt satta, men modellen producerar ett principiellt riktigt resultat:

Fördelen med datorsimuleringar som bygger på lager och flöden är att programvaran kompletterar mina formler, detta –

– behöver jag inte tänka på (och det är tur för annars hade jag nog inte kunnat bygga några dynamiska modeller).

Om man kombinerar systemtänkande (loop-diagram) och dator-simulering får man System Dynamics. Den som vill veta mer kan läsa om System Dynamics på Flajts webbplats, där finns också länkar till andra webbresurser.

Torsktragedi

Klipspringer har de senaste dagarna, inte utan viss skadeglädje, kommenterat att socialdemokraternas och miljöpartiets överens-kommelse om ett ensidigt svenskt torskfiskestopp skjutits i sank av EU.

Jag har visserligen inte mycket till övers för miljöpartiet, men jag undrar om inte K.- i sin uppsluppenhet missar vad det hela handlar om. Det handlar inte om 600 svenska fiskares försörjning och ett okänt antal arbetstillfällen i livsmedelsindustrin. Det handlar om om att rädda torsken från utrotning och därmed det framtida torskfisket. För en gångs skull är mp:s analys riktig.

I det ”civila” arbetar jag bl a med affärsanalyser och affärssimuleringar. Jag använder mig i stor utsträckning av systemtänkande och System Dynamics (SD). Den intresserade kan få en (något omständlig) beskrivning av vad systemtänkande och SD är på Flajts webbplats. Jag har med tiden blivit yrkesskadad och kan inte låta bli att betrakta världen med ”systemtänkarglasögon”. Utan att ha studerat frågan närmare tycker jag mig kunna säga att torskfisket i Nordsjön och Östersjön är ett skolexempel på en systemarketyp som kallas för ”Tragedy of the commons”.

Tragedy of the commons” kännetecknas av att aktörerna i ett system använder en gemensam och begränsad resurs för egen vinning. Inledningsvis ger deras aktivitet goda vinster, men efterhand sinar resursen och utbytet per aktivitet minskar. Detta leder till att aktörerna ökar sina ansträngningar för att upprätthålla sin vinstnivå. I värsta fall kan detta leda till att resursen uttöms helt. I diagramform ser torskversionen av arketypen ut så här:

Klicka på bilden för att starta en presentation som förklarar diagrammet (pdf, öppnas i nytt fönster).

Jag har medvetet förenklat resonemanget om fiskekapaciteten till att enbart handla om antalet fiskebåtar. Verkligheten är naturligtvis mer komplex än så. I övrigt överensstämmer modellen ganska bra med verkligheten. Torsken betingar numera ett skyhögt pris. EU (och Sverige) stöttar torskfisket med kvoter och ekonomiskt stöd, både inom ramen för Mål 1 och utom sagda ram. Jag är tyvärr inte bekant med vad Mål 1 är, men en snabb genomskummning av bestämmelserna tyder på att bidrag ges för att skrota gamla inneffektiva båtar och för att bygga nya, effektivare båtar (sådana som anklagas för att ”dammsuga” havet) samt till beredningsindustrin.

Med en sådan politik är torsken definitivt torskad! I framtiden får K.- nöja sig med torsksurrogat till mjölsåsen. Det ska nog gå bra det också, grönsaksätarna kan ju göra allt möjligt av soja!