Enögdas förening

Jag såg andra halvan av Janne Josefssons dokumentär om Vänsterns historieförfalskning igår. Genom att bara titta med ett öga lyckades vpk:arna ända fram till det totala sammanbrottet att se sovjetsystemet som något helt annat än vad det i verkligheten var.

Deras nutida motsvarigheter lyckas på liknande sätt se Bush och Sharon med anhang som garanter för fred och frihet och försvarare av allt gott.

I de enögdas förening finns det plats både för dem som är blinda på höger öga och för dem som är blinda på vänster dito.

14 thoughts on “Enögdas förening

  1. Mmmm…kloka ord, tror jag bestämt.
    Det är inte lätt att veta vilket öga man ska kisa med…

    PS
    Janne Josefsson, han har väl lite dålig syn på ena ögat han också va? BLINK! BLINK!
    DS

  2. Tack för den du!

    1. Hur vore det om du tittade på HELA programmet?

    2. Vad får dig att tro att vpk:arna, som levde i ett öppet och välinformerat Sverige, bara såg Sovjetsystemet med ”ett öga”? Om du hade sett hela filmen så hade du också kunnat lyssna till den oppositionelle fd östtysk som anklagade vpk:arna för att vilseleda, när de påstår att de ”inget visste”.

    3. Din jämförelse med Sharon och Bush är något krystad. Jag har aldrig sagt något som skulle kunna tolkas som att jag stödjer 100% av deras politik. Och jag har svårt att förstå din jämförelse med Sovjetunionen och deras sattelitstater. Israel är utsatt för ett KRIG. Detsamma kan sägas om USA och resten av västvärlden. I det kriget krävs försvar för att a) skydda sin egen befolkning och b) för att skydda den egna demokratin. I alla krig görs misstag, men jag kan inte ta dig på allvar när du antyder att Sharons och Bushs misstag på något enda sâtt skulle kunna jämföras med kommunismens brott (!).

    Och hur fungerar denna jämförelse med tanke på att de vpk:are som du talar om levde i ett fredligt och välinformerat Sverige?

    Att jämföra Dick Erixon och mig med Sovjetkommunismens och -förtryckets anhängare och apologeter är tyvärr ganska ohederligt från din sida.

    Alicio

  3. Tillägg:

    Dïn så kallade jämförelse gäller förresten inte bara Dick och mig.

    I själva verket anklagar du en majoritet av israeler och drygt hälften av alla amerikaner – en total befolkningsmassa på ca. 190 miljoner människor – för att vara antidemokrater.

    Bra jobbat Thorvald.

    /Alicio

  4. Henrik och Alicio: Tack för era synpunkter. Har mycket att göra just nu, återkommer med utförligare svar senare, förhoppningsvis i kväll.

  5. Bra talat Thorvald! Tyvärr är det ju också så att ”i de blindas rike är den enögde kung.”

    De som fortfarande kallar sig ’kommunister’ och som vägrar att klart bryta med vänsterpartiet och dess solkiga förflutna kan inte behandlas som rumsrena politiska aktörer även om de sveper in sig i ”feminismens” eller ”antiglobaliseringens”
    täckmantel. De som nu stöder Bush och hans hantlangare kommer inte att kunna undandra sig sitt moraliska ansvar när förnuftet en gång fått överhanden. Det gäller också de bloggare Du länkat till.

  6. Henrik: Någonstans har jag läst eller hört att Josefsson är folkpartist. Om så är fallet är han inte blind, men synen är väl ganska grumlig på båda ögonen. Eller vad tror du?

    Alicio: Jag är rädd att du missförstått mitt inlägg. Det är inte ett angrepp på USA och/eller Israel. Det är inte ens ett angrepp på deras nuvarande regimer.

    Det är ett angrepp på dig och alla andra idoldyrkare. För mig är det likgiltigt vilka idoler du och dina gelikar tillber, om de är röda, blå eller bruna, kristna, muslimska eller hinduiska. Den villkorslösa bekännelsen till den enda rätta tron/politiken och dehumaniseringen av den utkorade fienden skrämmer mig.

    Bengt: Jo, somliga (bloggare) kommer att kunna göra det eftersom de gömmer sig bakom pseudonym. För att travestera Winston Churchill: ”Bloggare N.N. är en blygsam person, men så har han också mycket att blygas över”.

  7. Thorvald,

    Ditt svar är intetsägande och osakligt, vilket var väntat. Du bemöter inte en enda av mina frågor och argument i kommentarerna ovan.

    Kanske är det en mätare på att ditt resonemang inte håller vid en enkel granskning.

  8. Det är inte snällt att kalla folk enögda, även om de är det, de kan ju bli sura. Men varför vara snäll?
    Jag håller på och pluggar om projektioner. Mycket intressant, jag ser projektioner överallt, och det kan också vara riktigt. Vi projicerar och introjicerar mest hela tiden utan att veta om det, vårt (o)medvetande är skapt så. Iallafall så låter ordet ”osakligt” som en projektion i mina subjektiva öron.
    Apropå idoler, så tänker jag att vi behöver förebilder. Gränsen till dyrkan är inte lätt att definiera. Den har troligen överskridits när man hellre citerar sin idol än tänker själv, och enligt mej så hamnar de flesta religioner i den kategorin. Självklart finns det många mycket bra citat – men de blir tomma ord utan erfarenhet och tankemöda bakom.
    Jag tänker på Jesus som påstås säga att vi skall vara som barn i vissa lägen, barn säger sällan tomma ord – om de inte drillats i konsten.
    Rädsla och skräck kan få människor att göra och säga vad som helst.

  9. Oj då, en tillrättavisning från saklighetens främste banerförare i den svenska bloggosfären! Tungt.

    Det som får mig att tro att många vpk:are såg Sovjetsystemet med ”ett öga” är att jag såg och hörde dem på den tiden det begav sig (70- och 80-talet). De avfärdade uppbragt all kritik och allt ifrågasättande som osakligt. Om de hårt pressade tvingades medge att allt inte var perfekt i kommunistdiktaturerna så berodde det på att de befann sig i ett kallt krig med väst. Jag kan inte påminna mig att jag ordagrant hörde orden ”I alla krig görs misstag”, men det ligger snubblande nära den gängse förklaringen att det kalla kriget stal de resurser som skulle ha gjort det perfekta samhällsbygget möjligt. Det var aldrig fel på systemet, politiken eller ledarna. Felet låg alltid någon annanstans.

    Självklart var det fråga om självbedrägeri. Innerst inne visste vpk:arna att det var fel, men de förde en förtvivlad kamp för att dupera sig själva och omgivningen.

    Jag jämför inte USA och Israel med dåtidens kommuniststater. Jag jämför inte Bush och Sharon med Brezjnev, Ceausescu eller Honecker. Däremot ser jag en klar likhet i attityd och argumentation mellan deras försvarare.

    Jag inser att mitt svar, i dina ögon, är ytterst osakligt. Det hör till bilden.

  10. Å vad skönt att se att fler retar sig på den frenetiskt enögda svada som flödar ut från Alicios tangentbord. Ve den som vågar angripa Alicios hjältar, då svämmar kommentarerna över i din blogg med ovidkommande bortförklaringar och upprepade hänvisningar till att allt som Israel kan kritiseras för är ”misstag” och sånt som sker när man måste ”försvara sig” i ett ”krig”. Israel är ju helt utan skuld, eller hur? Svart och vitt. Ettor och nollor. Vi är goda. Dom är onda. Wake up, på det viset har aldrig någon varaktig fred skipats.

    Uppfriskande Thorvald. Stå på dig.

  11. Thorvald skrev:

    ”Jag jämför inte USA och Israel med dåtidens kommuniststater. Jag jämför inte Bush och Sharon med Brezjnev, Ceausescu eller Honecker. Däremot ser jag en klar likhet i attityd och argumentation mellan deras försvarare.”

    Jag tror inte att någon behöver mitt ”försvar”.

    Lustigt att se att du inte tycker att det är någon skillnad på en person som försvarar ett förtryckande kommunistsystem, med någon som visar förståelse för den FN-stadgade rätten, för en demokrati, att försvara sig mot attacker. Eller någon som kritiserar fanatism, dödskult och terrorism.

    Jag vet inte var du står, men jag hoppas på samlevnad, fred och utveckling i Mellanöstern, för både palestinier och israeler. För detta krävs att båda parter accepterar den andre, och dennes rätt att existera. Israel accepterar sedan staten grundades skapandet av en palestinsk stat, medan det omvända fotfarande inte gäller ännu, bland en majoritet av palestinier.

    Detta betyder inte att den ena parten är utan fel. Men det betyder att kärnan till konflikten ligger hos främst den ena parten: palestinierna. På samma sätt kunde man säga att det var kommunistdiktaturerna som hade fel. Inte de västliga demokratierna. Och utan att detta betyer att de senare var helt utan fel.

    Till Jonas B:

    Så vitt jag vet har jag aldrig översvämmat din sajt (jag vet inte ens var den är). Kanske har du läst mina kommentarer på andra ställen, men jag trodde att diskussion och saklig debatt var en vâlkommen del i bloggosfären.

    Håller du inte med?

    Mvh
    Alicio

  12. Alicio.
    I mina ögon verkar det som att du dyker upp och kommenterar så fort någon i bloggosfären viskar något om israel/palestina-konflikten.
    Dina sakliga kommentarer är för mej svåra att förstå för att det verkar som att du försvarar att människor mördas.
    Även krig är mord i mina ögon.

    Jag har en hum om att det finns palestinier och israeler som vill få slut på mördandet och som talar i dialogform med varandra – med respekt för varandras människovarande.
    Den respekten och ödmjukheten ser jag inte hos dej. Du letar fel hellre än att sprida förståelse.

    Vilka är dina erfarenheter i konflikten? Har du varit där? Har du mött skräcken inför dödliga vapen?
    Jag har inte varit där. Jag bara lever mej in i situationen så gott jag kan. Min klara ståndpunkt är att varje människa som mördas är en för mycket.

    Våld föder våld.
    Hela världen borde säga: Stopp! Det räcker nu.
    Det finns inget moraliskt försvar för mord på någon.

  13. Petra L,

    Min reaktion gällde främst att Thorvald gör en ogrundad jämförelse mellan mig, Dick Erixon och hyllare av kommunismen.

    Han får tycka vad han vill om sakfrågorna.

    Och ja, jag har varit ganska mycket i Mellanöstern, och tror mig förstå argumenten på båda sidor om den israelisk-arabiska konflikten. Det jag försöker göra är att diskutera var kärnan av problemen ligger, så som jag ser det.

    Alicio

Comments are closed.