Självklart såg jag på tv-versionen av Göteborgs Stadsteaters upp-sättning av Albert Speer. Det var en lysande föreställning och jag har bara en randanmärkning:
Albert Speer var naturligtvis en rädd och osäker person. Men när Philip Zandén i inledningen av pjäsen spelade rädslan och osäker-heten rakt ut blev det övertydligt. Det hade, enligt min mening, blivit starkare om han låtit det skymta fram genom sprickorna i en självsäker fasad. I övrigt var det ett strålande spel av såväl Zandén som Henric Holmberg.