Erik Tjernlund har läst en artikel om primtal i DN och gör följande reflektion:
”Jag har inget problem med att de skriver extremt mycket förenklat, men när det är allvarliga felaktigheter i texter om saker man själv har specialkunskaper om, då blir iallafall jag orolig för alla texter jag läser där jag inte är speciellt insatt i sakfrågan.”
Jag delar Eriks oro. Genom åren har jag läst ett stort antal artiklar där jag har / har haft förstahandskunskap om det som skildras i artiklarna. Jag med tiden kommit fram följande tumregel:
En genomsnittlig artikel i en dagstidning består till en tredjedel av korrekt återgivna fakta. I en tredjedel av innehållet är fakta i och för sig riktiga, men tagna ur sitt sammanhang eller så förkortade att informationen inte blir meningsfull, alternativt har journalisten dragit felaktiga slutsatser av sina data. Den återstående tredjedelen består av direkta felaktigheter.
Att denna tumregel är riktig bekräftas varje gång jag stöter på en artikel som behandlar något inom mitt kompetensområde. Jag är övertygad om att det är lika illa med artiklar inom andra områden. Eftersom jag inte vet vad som hör hemma i respektive tredjedel i dessa artiklar är min tumregel tyvärr oanvändbar som ett verktyg för kritisk granskning. Men den hjälper mig i alla fall att upprätthålla en sund skepsis till allt som skrivs i dagspressen.