Bland annat på grund av gårdagens Blogger-problem kommer min kommentar till avslutningen på debatten mellan Arnold Wesker och Linus Tunström något sent. Vid den avslutande paneldebatten i Stockholm i söndags visade det sig att Arnold Wesker har en, om möjligt, ännu mer reaktionär teatersyn än undertecknad.
I debatten kom också upphovsrättsfrågor upp. En jurist från Dramatikerförbundet och Weskers förläggare hävdade att enligt upphovsrättslagen (och avtal mellan dramatiker och teater) måste alla ändringar godkännas av upphovsmannen. Varpå ”En irriterad Linus Tunström frågar från publiken om det också är en åtalbar kränkning av upphovsmannen att göra en dålig uppsättning”. Nej, men kanske av publiken. Fast jag tycker att åtal är att ta i. Ett rejält löneavdrag är fullt tillräckligt.
Stig Larsson hävdade att ”… den så kallade regiteatern i stort sett är ett otyg. Om regissören inte råkar vara ett geni så skall han blygsamt hålla sig till personinstruktion”. En regissörsstudent på DI berättade att ”regissörseleverna på hennes skola är mer intresserade av koncept än av text, de är individualister som vill uttrycka sig själva, att exempelvis arbeta med ny svensk dramatik anses vara ett dåligt karriärsdrag eftersom fokus då inte hamnar på regissören”. Om det är så får man hoppas att det enbart är genier i vardande som studerar på DI.