Kommentarer till nästan vad som helst. Inget ämne är för stort eller för litet för behandlas på förvetet. Här hittar du förklaringen till namnet förvetet.

2005-06-19

Förvetet version 1.3 

På grund av fortsatta problem hos Blogger har jag startat en reservutgåva av förvetet som du hittar här.

.: postad av Thorvald 18:26

2005-06-04

Bloggerbekymmer 

Problem med att uppdatera förvetet pga serverproblem hos Blogger. Lägger in detta för att föregående inlägg ska publiceras.

.: postad av Thorvald 18:26 . .

Litterär lördag IV 

I början av åttiotalet påbörjade jag en 20-poängskurs i Praktisk svenska. Kursen leddes av en prästdotter som transformerat uppväxtens lutheranism till en benhård feminism av ROKS-karaktär, parad med en frasbemängd politisk radikalism. (Den religösa bakgrunden var för övrigt inte ovanlig bland den tidens kateder- och skrivbordsrevolutionärer, som påfallande ofta hade statlig lönegradsplacering och reglerad befordringsgång.) Vårt ogillande var, som jag minns det, ömsesidigt. Men det är inte detta som inlägget ska handla om.

Det ska istället handla om hur min bild av Lars Gustafsson som person, inte som författare, för evigt påverkats av erfarenheterna från kursen.

Kursen byggde byggde till stor del på grupparbeten. Ett ganska tidigt sådant handlade om gruppspråk. En av grupperna tolkade uppgiften ganska fritt. En eller flera av medlemmarna i gruppen hade uppenbarligen blivit starkt berörda av Lars Gustafssons diktsamling Artesiska brunnar, cartesianska drömmar som kommit ut något år tidigare. Dikten Elegi över en död labrador hade gjort extra djupt intryck på gruppen som tog sig för att som sitt grupparbete skriva hundens svar till Lars Gustafsson. Nedan följer tre utdrag ur Gustafssons dikt samt hundens svar. De som har tillgång till diktsamlingen uppmanas att läsa hela elegin för att fullt ut uppskatta hundens svar.

(Elegi över en död labrador)

/---/ Vår vänskap
var naturligtvis en kompromiss; vi levde
tillsammans i två olika världar: min,
mest bokstäver, en text som går genom livet,
din mest dofter. /---/

Inför stängda dörrar lade du dig ner och sov,
säker på att förr eller senare måste den komma,
som skulle öppna dörren. Du hade rätt.
Jag hade fel. Jag frågar mig nu, när denna
långa stumma vänskap är förbi för alltid,
om det möjligtvis fanns något jag kunde
som imponerade på dig. Din fasta övertygelse
om att det var jag som framkallade åskvädren
räknas inte. Den var ett misstag. Jag tror
att min trosvisshet om att bollen fanns,
också när den låg dold bakom soffan,
på något sätt gav dig en aning om min värld.

/---/ Du var en fråga,
riktad till en annan fråga bara,
och ingendera hade den andras svar.

Hundens svar till Lars

Varför är du rädd att dö, Lasse?
Naturen räds inte. Den vet.
Du har alltid kämpat emot din förgänglighet.
Är du inte en del av naturen?

- Känn vad det luktar gott , Lasse
Dina bokstäver ger dig inte evigt liv.
De hindrar dig från att leva - nu!

Du läste aldrig månen, Lars.
Tror du att själen finns inom dig?
Vi lever bägge i paradiset.
Fast du inte märker det.

Stängda dörrar måste inte öppnas.
Lägg dig ner och vänta.
Det du söker kanske finns på denna sida.

Lär dig att leva med det dolda.
Åskan är dold bortom bergen
och bollen bakom soffan.

Varför visslar du mig tillbaka,
när jag vill visa dig vägen?
Men alltid kommer jag tillbaka.
Det är människan inom mig.

av Annette N, Osborn B, Ted G och Marie A

Alla, såväl lärare som elever, tyckte att det hela var styvt ihopkommet och lade en ny dimension till Gustafssons dikt. Läraren skrev ett brev, i institutionens namn, till Gustafsson och bifogade gruppens arbete. Med förväntan såg vi fram emot en respons från Gustafsson, det hade man fått i motsvarande situation från andra författare. Månaderna gick men något svar kom aldrig.

Ända sedan dess har jag uppfattat Lars Gustafsson som en fjär och i stort sett humorbefriad person. Men jag kanske gör honom orättvisa, kanske kom brevet aldrig fram, kanske var han så överhopad med post att brevet drunknade i mängden, kanske hade han något annat fullgott skäl att inte svara.

PS. Om Gustafssons författarskap har jag däremot en mycket positiv uppfattning, även om jag inte kan låta bli att litet småelakt konstatera att det inte är alla förunnat att skriva bra science fiction-berättelser.

.: postad av Thorvald 12:12 . .

2005-06-02

Bloggosfäriskt 

I flera tidigare inlägg har jag klagat på den låga kvaliteten på dagspressen i allmänhet och kvällspressen i synnerhet. Mina eventuella läsare kan därför kanske lockas att tro att jag ser bloggar som ett alternativ till traditionell media. Det är fel.

Mitt eget bloggande - och, efter vad jag förstår, de flesta andras - förutsätter tillgång till main stream-media. Den professionella orga-nisation som en tidningsredaktion trots allt är och de strukturer som byggts upp för och av den traditionella nyhetsförmedlingen kan inte ersättas av aldrig så många bloggare. Bloggar är ett komplement till traditionell media, inte en ersättning.

Och nu något helt annat!

I ett tidigare inlägg menade jag att högst 10 procent av bloggarna är intressanta för mig. När svenska webbbloggar börjar räknas i tusental blir det svårt att hitta de verkligt intressanta bloggarna. Jag önskar mig därför en komplettering av tjänsterna på Var är du? och nyligen.se som skulle göra det möjligt att välja bort bloggar man inte är intresserad av. På saligen avsomnade(?) weblogs.se kunde man välja att bara se sina favoriter. Nackdelen med det var att då missade man alla nytillkomna bloggar. Med min idé har man kvar möjligheten att hitta nya, intressanta bloggar samtidigt som man slipper man att distraheras av bloggar som man glömt att man redan vägt och befunnit för lätta. Så, fram för mer diskriminering i bloggvärlden!

Detta sagt lovar jag att jag ska försöka att hålla mig ifrån bloggosfäriska skriverier ett tag.

.: postad av Thorvald 21:19 . .